- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Andra delen /
383

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den svartgröna sommaren.

383

som ej var van vid den ringaste sorg, Marie — hans enda
älskade Mia — hvilka ängsliga midsommardagar hon
tillbragt på Alörn, och hvilken tafla, när hon, nyss
hemkommen, får veta den älskades död och i halfva timmen
låg utan tårar och utan ord öfver hans bleka bädd, utan
att på hela den natten kunna slitas från sorgehuset!
Hon hade knutit åt H., och det växte svart — och åter
svart — och hennes unga hoppfulla lif skymdes från den
stunden af sorgsna dimmor för lång tid. Och Milla, den
fordom så högt älskade, ännu så dyra vännen . . hon
gret så varma bittra tårar — och hans många vänner
greto — och vid ceremonien i NyCarleby kyrka söndagen
den 3 julii 1842, när.. psalmerna ljödo så eviga och höga,
som en himmel öfver en graf — o huru förnummos ej
mellan hvarje paus af orgeln den djupa smärtans suckar
och gråt öfverallt, öfverallt i den folkfyllda kyrkan, och
där var intet öga torrt och intet hjärta kallt, och därifrån
tog mången ett minne hem för hela sitt lif, den stunden!

Men vännen, som just då ilade med ängslig hast mot
hemmet, han visste däraf intet då!»

Till denna berättelse fogar den sörjande vännen
reflexioner, hvilka åter en gång visa huru innerligt hans
religiösa känslor förbinda sig med kärleken till dem som
stå eller stått hans hjärta närmast.

Ej endast sina jordiska affärer hade Henrik ordnat.
»Med sin Gud och frälsare hade han afslutat sin räkning
nyss förut. Han, som ej aktat sig värdig att besöka
Herrans nattvard på många år, blef delaktig af det heliga
sacramentet vid sista mässan som var före hans död.
Och att han där infann sig med djupt allvarligt,
ångerfullt och christligt sinne, därom vittnar den dystra,
mäktiga, aningsfulla röst, som de sista tiderna oupphörligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/2/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free