Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
NY \ BRYTNINGAR.
I striden med lifvet om världsliga ting finnes blott
en ledstjärna nog fast för att aldrig svikta, nog klar
för att aldrig gå ned. Det är vissheten om det rättas,
sannas och godas slutliga seger, vore det också först
öfver grafvarna.»
Till ett uttalande sådant som detta hade han, kan
man säga, uppfostrats genom hela sin föregående
publi-cistik. Han hade alltid fått gå sin egen väg, uttalat
hvad hans personlighet bjöd honom att säga och redan
under Saimafejden lärt sig att ej fråga efter popularitet.
Men å andra sidan hade han alltid varit färdig att
erkänna befogenheten af en åsikt afvikande från hans
egen, så snart han blott hos denna åsikts bärare såg
samma sträfvan som ledde honom själf: håg att
oegennyttigt och utan förhäfvelse tjena de andliga makter som
styra människobarnens öden. Och hvad han säger om
öfvertygelse, i motsats mot »idéer som genomblixtra
ynglingens själ», förefaller väl att vara närmast yttradt
till försvar för Munck; men själf hade han ju ock både
bland österbottningarne och gentemot presskollegerne
känt sig såsom längre hunnen i »år och erfarenhet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
