- Project Runeberg -  Vattenrätts-förordningen jemte i sammanhang dermed utfärdade författningar /
67

(1882) [MARC] Author: Gustaf Birger Anders Holm, Oskar Bergius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om allmän flottled - 3 §

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K. F. om allmän flottled, 3 g. 67
timmerhandlaren kan hemta af sin rörelse. Då nemligen orten i sin
helhet icke gerna kan tänkas såsom egande skog — äfven om enskilde
kommuner skulle ega sådan — måste otvifvelaktigt med ’gagn för orten’
förstås i främsta rummet den fördel invånarne, jemte möjligheten att
framflotta och tillgodogöra egna skogseffekter, kunna hemta af tillgång
till ökad arbetsförtjenst vid timmerfällning, forsling och flottning,
tillfälle att till arbetsmanskapet afyttra landtmannaprodukter m. fl.
indirekta förmåner eller i korthet till hela den förkofran ortens invånare
i allmänhet kunna antagas vinna i ekonomiskt hänseende genom
flott-leden. Der en dylik förkofran i någon väsentlig grad tillskyndas orten,
måste det följaktligen vara likgiltigt om skogsegarne äro flere eller färre.
Medan sålunda af en del bland flottningsintressets målsmän det af
beredningen föreslagna stadgandet ansetts i allt för ringa mån gynna
nämnda intresse, hafva dock äfven anmärkningar i motsatt syfte
försports från personer, som befarat att deras ’enskilda’ flottleder, hvarest
de hittills till följd af öfverenskommelser med strand- och
vattenverksegare eller såsom sjelfva rådande öfver vattnet haft uteslutande rätt till
flottning, ej vidare skulle kunna hållas stängda för allmänt begagnande.
Ur det allmännas synpunkt lärer väl ej någon tvekan kunna uppstå
derom, att upphörandet af dylika förhållanden utgör en verklig fördel.
I juridiskt hänseende är naturligtvis en dylik uteslutande flottningsrätt
ej i någon mån mera förtjent af skydd än alla andra enskilda
rättigheter öfver vattnet, och den, som genom en enskild flottleds förändrande
till allmän utsättes för en konkurrens, hvarifrån han förut varit befriad,
är icke mer att beklaga än den, som i enahanda afseende blifver lidande
derpå att en ny jernväg eller annat nytt samfärdselsmedel anlägges i
trakter, som förut ej varit för den allmänna rörelsen tillgängliga. Den
likaledes uttalade farhågan, att den ökade konkurrensen skulle leda till
skogssköfling och således ej böra genom lagstiftningen underlättas, torde
ej heller förtjena afseende.
I sammanhang härmed bör anmärkas, att lika litet som den förlust,
hvilken, på nyss antydda sätt, genom konkurrens i timmerhandeln kan
uppstå, bör ersättas af dem, som undfå rätt att begagna deri till
allmän förvandlade enskilda flottleden, lika litet är i allmänhet den, som
råder öfver vattnet, berättigad att fordra någon betalning för dess
begagnande såsom transportmedel för flottningen. En dylik skyldighet
att betala afgift för vattnets blotta nyttjande, vare sig för samfärdsel
eller flottning, är fullkomligt främmande för vår rättsuppfattning. Det
är allenast i den händelse skada uppstår genom begagnandet elier
genom någon särskild anläggning eller åtgärd för flottledens inrättande,
som skyldighet till ersättnings gäldande inträder, hvilket uppenbarligen
är något helt annat än en dylik afgift.
På sätt i 9 § flottningsstadgan finnes närmare angifvet, har det
ansetts böra åt den, som verkstält för flottningen nödiga eller nyttiga
byggnader eller andra arbeten i vattendrag före eller efter dess
upplåtande till allmän flottled, förunnas rättighet att uppbära ersättning
derför af dem, som begagna flottleden och dervid hafva fördel af de i
fråga varande arbetena. En dylik ersättning, som till sin natur är
närmast jemförlig med sådana hamn- eller kanalafgifter, bropenningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:40:11 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vatten82/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free