Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flottningsstadga - 9 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 Flottningsstadga, 9 §.
af ny sådan. Genom denna författnings tillämpning ä äldre allmän
flottled förändras ej väsentligen förhållandet emellan de flottande och
dem, som bekostat strömrensningarbetena. Äro dessa arbeten bekostade
af ett bolag, kan detta bestå för sig och blifver, liksom en enskild
anläggare af flottled, förlagsgifvare för de flottande.
Att flottningsbyggnad eller annat dylikt, som skall lösas eller
ersättas, ej bör anses tillhöra allenast dera bland de flottande, som bidragit
till löseskillingen eller ersättningsbeloppet, utan är för all framtid sjelfva
flottledens tillhörighet, hvadan anläggningen, sedan lösen eller
ersättningen blifvit till fullo gulden, må utan vidare afgift nyttjas äfven af
sedermera tillkomna flottande, öfverensstämmer med förut inom
administrationen i särskilda fall följd grundsats. *) Skälet dertill är
otvifvelaktigt, att de flottande, äfven om individerna årligen vexla, dock,
kollektivt betraktade, ej kunna vara pligtige att betala anläggningen mer än
en gång. Skulle deremot den, som endast någon kortare tid flottat,
dervid på grund af den erlagda amorteringen anses hafva förvärfvat sig
eganderätt till någon viss del af flottledsanläggningen, måste ock deraf
följa, att han, då han upphörde med flottningen, egde fordra, att hans
andel i arbetenas värde måtte till honom amorteras af dem, som
fortsatte flottningen. Amorteringen skulle sålunda fortgå i oändlighet,
synnerligast hvad anginge sådana arbeten, som ej vore underkastade
försämring, såsom stensprängning och annat dylikt. Emot stadgandet,
att de i flottleden gjorda anläggningar skulle anses såsom flottledens
tillhörighet, har väl blifvit anmärkt, att samma stadgande skulle hafva
till följd, att flottleden blefve sämre underhållen. Farhågan derför torde
dock, såsom redan är antydt, vara ogrundad, då underhållet är af vigt
icke allenast för dem, som flotta under amorteringstiden, utan äfven för
dem, som efter samma tids utgång ärna fortsätta med flottningen.
Det måste vara angeläget, att, då en flottled blifvit för allmän
förklarad, den ock varder så fort som möjligt öppnad för allmän trafik.
Skulle rättegång väckas om värdet af det, som skall lösas eller ersättas,
bör ej deraf något hinder mot flottledens begagnande uppstå, ty den
vid flottsynen gjorda uppskattning af redan verkstälda eller föreslagna
arbeten i flottleden kan i afbidan på tvistens utgång tills vidare lända
till efterrättelse vid bestämmande af amorteringsbeloppet och tiden för
amorteringen. Skulle emellan flottledssynen och den tidpunkt, då
flottleden öppnas för allmän trafik, förändrade förhållanden hafva inträdt, i
det att t. ex. vid d<en föregående synen befintliga byggnader sedermera
försämrats eller bortflutit eller kostnaden för föreslagna arbeten uppgått
till annat belopp än det beräknade, erfordras naturligtvis rättelse i den
förut gjorda beräkningen af arbetenas värde samt i följd deraf till
äfventyrs jemväl ändring i den faststälda amorteringsplanen.
Vidkommande föreslagna nya arbeten, i afseende hvarå den vid
flottledssynen verkstälda kostnadsberäkning naturligen är osäkrast, enär
*) Sålunda har, sedan konungens befallningshafvande i Jemtlands län genom
utslag den 17 Mars 1874 såsom vilkor för meddelad oktroj å flottning i Fyran
före-skrifvit, att byggnaderna i flottleden skulle, efter oktrojtidens slut och sedan full
godtgörelse derför enligt stadgade grunder erhållits, anses tillhöra flottleden, den öfver
beslutet fullföljda klagan blifvit af kongl. maj:t ogillad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
