Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtminstone från Aalesund norrut, en annan Alaria, som med
säkerhet är till arten skild från denna. Jag har en betydlig
mängd exemplar af den, så väl unga, hvilka bära sina första
sporophylla, som äldre med ärr efter affallna blad. De skiljas
med lätthet från exemplar af A. esculenta genom sin uppåt
mot rhachis i tjocklek tilltagande stipes, hvars öfre del likaväl
som rhachis är något plattad, i genomskärning bredt elliptisk,
genom bredare ocli längre sporofyller, hvilka äro tydligt
skaf-tade ocli oftast hafva de nedtill något förtjockade basaldelarna
förenade af en tunn kant, vidare genom sin tydligt vågiga,
äggrundt lancettlika lamina, hvars bas i synnerhet hos äldre
exemplar är vida mera afrundad, stundom nästan hjertlik och
alltid mindre nedlöpande än någonsin hos A. esculenta, genom
sin kosta, som är lägre än hos A. esculenta och mindre skarpt
afsatt mot laminan. Vid torkning antar växten en mörkare
färg än den nämnda. Denna art anser jag vara identisk med
A. Pylaii J. G. A g. J. G. Agardhs beskrifning stämmer väl
i allt väsentligt och jemförda med grönländska exemplar af
A. Pylaii visa exemplar af den ifrågavarande växten från
Norges kust inga genomgående, väsentliga olikheter. Ofta
äro emellertid de norska exemplaren smalare och hafva mindre
breda sporofyller än de grönländska. Emellertid finnes det
vid Norges kust en litoral form af växten, som med hänsyn
till laminans bredd i förhållande till längden liknar exemplar
från Grönland ocli med hänsyn till sporofyllernas bredd
öfverträffar dessa. Tillika bör det märkas, att äfven bland de
exemplar från Grönland, hvilka J. G. Agardh utdelat under
namn af A. Pylaii, åtskilliga hafva mera långsträckt lamina
och smalare sporofyller och mellan dessa och den sublitorala
formen från Norges nordvestkust kan jag ej finna några
olikheter. Hos alla unga exemplar af arten från norska kusten,
som jag sett, är stipes mycket kort, på sin höjd 5 cm. lång.
Några hafva den del af bålen, som ligger nedanför
sporo-fyllerna, ända till 20 cm. lång, men det är alldeles tydligt,
att detta icke är stipes i egentlig mening, utan stipes jämte
rhachis, hvilken vid växtens tilltagande ålder förlänger sig,
utvecklande nya sporofyller ofvan de gamla, hvilka affalla
sedan de funktionerat, På ett af dessa äldre exemplar, hvars
axeldel nedanför sporofyllsamlingen är 15 cm. lång,
finnes på hvarje sida af axeldelen en kant, hvilken nedåt
blir allt otydligare, men med säkerhet kan följas till 5 cm.
från rhizinerna. Att dessa kanter beteckna den del, som en
gång burit sporofyller, är påtagligt. Hela detta stycke af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
