- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Fjerde bandet /
323

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utbredning: N. Atlanten (Spetsb., Grönl., Massachusetts;
på sistnämnda ställe oftast funnen i fiskmagar); N. Stilla
Oceanen (Kap Espenberg, Plover-viken [Da 11], Tartariska sundet
[Schrenck], Japanska hafvet [Dunker]).

15. TurriteUa erosa Couth. var. costata n. var. (Tafl. 12, fig. 8).

= (?) T. lactea Moll. (Ind. Moll. Grönl. 1842).

- (?) T. reticulata Migh. (Bost. Journ. Nat. Hist. IV, p. 50,
tab. 4, fig. 19, 1843).

Fyndorter: N:o 1058 (2 ex.), 1068 (45 ex.).

Mått: (största ex.) 27 mm. (längd), 9 mm. (bredd), 6 mm.
(mynningens höjd), 4,5 mm. (mynningens bredd);

(de flesta ex.) resp. 22 mm., 8 mm., 5 mm., 4 mm.

Vindlingar 7V2 (qvarvarande; apex alltid skadad), nästan
plana eller föga konvexa (såsom hos hufvudformen);
spiralfåror 4—5 på hvarje vindling, mycket fina, utom de 2 nedersta
på sista vindlingen; hos ex. som sakna epidermis endast dessa
nedersta märkbara; costee 12—15 på hvarje vindling, bågböjda,
tydligast hos yngre individ. Epidermis blekgul (ej gråaktig
såsom hos hufvudformen), alltid borta kring apex, ofta på hela
skalet, med undantag af sista vindlingens främsta del (detta
var händelsen med öfver 2/3 af samlingen).

Raclulan öfverensstämmer till alla delar med hufvudformens.

Med tvekan upptagas såsom synonyma såväl Möllers
lactea som Mighels’ reticulata. Den förra uppgifves vara
»dia-phana, alba, anfr. 13, costulato-undata etc., basi ultimi anfractus
convexa»; hos de föreliggande saknar skalet, som nämndt, oftast
epidermis och är då kalkhvitt, men i detta fall är, med
undantag af de nedersta djupa spiralfårorna, skulpturen och framför
allt costfe ej märkbara. Vindlingarna kunna till det högsta (när
apex är fullständig) vara 8—9, och sista vindlingens bas är här
liksom hos hufvudformen »psene concava», ej konvex såsom hos
följande varietet.

Hvad Mighels’ reticulata beträffar, skall den äga starkt
intryckta suturer och konvexa vindlingar, hvilket visserligen i
någon mån kan tillämpas på ex. utan epidermis, men dessa
sakna alltid den för reticulata utmärkande skulpturen. På ex.
med qvarsittande epidermis hafva vindlingarna deremot samma
platta form och nästan lika grunda suturer som hufvudformen
erosa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/4/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free