Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 3. Från Dicksons hamn till Lenas mynning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvartsband, rest på ända och stryker i rätt nordlig och sydlig
riktning. Att landet länge varit höjdt öfver hafvet, kan man
finna deraf, att den hårda skiffern är betydligt sönderbråkad
och vittrad af köld och frost samt att den grusiga ytan,
hvartill skiffern naturligen fått släppa till materialet, är näsfan
Öfverallt klädd med mossor eller fanerogama växter.
Skifferbitarna, som i större eller mindre stycken äro lagrade på
ytan här och der, äro rikt beklädda med lafvar, och äfven
de större klippblocken, som ligga fåtaligt strödda på stran-
den och förmodligen med drifisen blifvit transporterade hit
från aflägsna trakter, bära en rik lafvegetation. Almquist
trodde sig hafva funnit ej mindre än omkring 100 olika arter
lafvar der på blott ett par timmar — ett ganska vackert
antal.
Liksom i allmänhet i arktiska trakter, så finner man
äfven här, om vi nu se till vegetationens sammansättning i
dess helhet, ingen fullständigt täckande växtmatta, utan allt
är mosaiklikt sammanfogadt, det ena med det andra, med
smala, gångformiga mellanrum mellan de mer eller mindre
runda mosaikstyckena, som kunna hålla en till två fot, någon
gång två alnar eller mera i genomskärning. Och hvaraf
sammansätter sig nu denna vegetation? Botanisterna säga mig,
att de icke kunnat finna mer än 23 arter fanerogama växter;
af dessa utgöres ej mindre än en tredjedel, d. v. s. 8 arter,
af stenbräckor (Saxifragor). Man må dock ej föreställa sig,
att dessa senare skulle vara de, som gifva hufvudprägeln åt
fanerogamvegetationen i hennes helhet. Man skall alltid ihåg-
komma, att det är de olika arternas relativa individrikedom,
som gifver ett landskap dess egendomliga växtliga prägel.
Jag har således ännu ingalunda karakteriserat landskapets
växtlighet, om jag gifver blott och bart en förteckning på
dess samtliga arter. Så äfven här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
