Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 4. Från Lenas mynning till Pitlekaj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtminstone från Port Clarence norrut. Blotta benämningen
gör det således sannolikt, men också blott sannolikt, att de
fördrifna onkilon varit eskimåer. Den saken blir deremot
full visshet, när man lärt känna dessa onkilons gamla
förfallna jordhyddor, som finnas här och der på
Tschuktsch-landets ishafskust, somligstädes i större mängd.
De runda högarne vid Nordkap äro just sådana
onkilon-boningar, ehuru nu för tiden alla förfallna, somliga förstörda
och andra tagna i besittning af tschuktscherna att förvara
späck och sälhundar i för vinterns behof. Onkilonboningarna
äro till hälften i jorden nedgräfda hålor, som ofvantill äro
täckta af hvalrefben och jord, och hvilkas ingång utgöres af
en lång och smal gång af blott half manshöjd. Genom en
eller två smala underjordiska gångar kan en sådan jordkula
vara förenad med en eller två andra jordkulor, som
säkerligen tjenat till förvaringsrum för vinterförråden. Man finner,
att det är i hufvudsak alldeles samma bygnadssätt som
återfinnes i eskimåernas vinterbostäder. Det lider alltså intet
tvifvel, att de gamla onkilon varit ett eskimåiskt folk, som
legat under för tschuktscherna i mod och kroppslig styrka
och derför blifvit af dem nästan helt och hållet fördrifna
från Sibiriens kuster. I våra dagar finnes, såsom nämndt,
en liten qvarlefva af eskimåer endast vid Anadyrviken, från
Ånadyrs mynning till Tschukotskoj Nos.
Under de sex dygn, vi lågo qvar vid Nordkap, var
särdeles dåligt väder. Mestadels hade vi dimma, lika ofta snö,
och en gång hagel. Temperaturen höll sig kring -f- 0° och
vexlade mellan -f- 1°>6 och — l°,o C. Vi hade bort befara
att få tillbringa vintern der, ty vindarna, om än mestadels
svaga, blåste nästan ständigt mot land och satte isen in mot
stranden. Men vi tänkte icke synnerligen mycket derpå, ty
det var oss väl bekant, att amerikanska fångstfartyg, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
