- Project Runeberg -  Allmänna betraktelser öfver verldsbyggnaden /
39

(1813) [MARC] Author: Johann Elert Bode
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmäna betraktelser över världsbyggnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svaga morgon- och afton-skymningar [1]. För
öfrigt tillgår alltsamman mer stilla på Månans
yta än vår jord, hvartill natur och människor
här gifva anledning, hvarom man genom goda
Tuber och noga observationer blifvit öfvertygad.
Venus sedd genom Tuber och
Telescoper, visar stora mörka fläckar; i synnerhet den
tiden hon har utseende af en skåra eller, C, är
den inre böjningen upfyld af ojämnheter hvilka
ibland visa skarpa, ibland afstympade hörn och
spitsar, som tydligt öfvertygar oss om en
Atmospher, berg och dalar [2]. Dess yta måste
hafva en besynnerlig egenskap att tillbakakasta
Solens ljus; hon har äfven mycket hvita
bergmossar som förorsaka, då planeten är nära
Solen, dess stora glans. Några Astronomer hafva
trott sig märka något som liknar en Måne [3].


[1] Se Schröters försök till Månans Topographie,
äfven: Selenotopographiska fragmenter till
kännedom af månfläckarne, dess förändringar och
Atmospher, samt dertillhörande chartor och
teckningar.
[2] Bianchini har gjort bekanta de af honom med
långa campaniska Tuber gjorda, observationer
öfver beskaffenheten af Veneris yta i sitt verk
kalladt: Hespheri et Phosphori nova
Phænomena
etc. fol. Romæ 1728, I synnerhet har Schröter
observerat, att Bergen i Venus äro högre än de
som finnas i Månan och på Jorden, Se Mechels
Tableau comparatif des montagnes de la
Lune, de Venus, de Mercure et de quelques unes
des plus hautes montagnes de la terre.

[3] År 1645 skall Fontana i Neapel blifvit varse
denna månan. Cassini såg honom år 1672 den
25 Januarii, och 1686 den 28 Augusti några
ögonblick Äfvenså gick det Short i England
år 1740 den 3 November: Ändtligen har
Montaigne i Frankrike genom en nio fot lång Tub
funnit liknelse till Drabanter år 1761 den 3, 4,
7, och 11 Maij; äfven år 1764 den 3, 4, 10,
och 11 Mars Rodkier och Horrebow i
Köpenhamn, och den 15, 28 , 29 Mars samma år
dylikt blifvit observeradt af Montearron i auxerre.
Sedan den tiden har ingen egentlig Astronom
sett vid Venus någon liknelse dertill: Så
oförklarligt detta är, så betänkligt är det äfven att
med Hell, tro, det en observatör, skulle antaga
återskenet af Venus på ögonglaset i Tuben för
en Veneris måne eller att objectif-glaset blifvit
snedt insatt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:23:19 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/verldsbygg/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free