Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Fixstjernhimmelen.
»Oh thou beautiful
And unimagniable ether! and
Ye multiplying masses of increased
And still increasing lights! what are ye? what
Is this blue wilderness of interminable
Air, where ye roll along, as I have seen
The leaves along the limpid streams of Eden?
Is your courses measured for ye? Or do ye
Sweep on in your unbounded revelry
Througt an aerial universe of endless
Expansion — at which my soul aches to think —
Intoxicated with eternity?
Oh God! Oh Gods! or whatsoe’er ye are!
How beautiful ye are! how beautiful
Your works, or accidents, or whatsoe’er
They may be! Let me die, as atoms die
(If that they die), or know ye in your might
And knowledge! My thoughts are not in this hour
Unworthy what I see, though my dust is:
Spirit! let me expire, or see them nearer.»
Byron.
Mina Damer och Herrar!
Hvad är all mensklig härlighet emot stjernhimmelens
prakt, hvad all jordisk ståt emot nattens oändliga panorama
af tindrande solar, som i majestätisk tystnad hvälfvande
draga förbi våra blickar! Dödlige! Hvarför gräfver du dig
ned i gruset midt i skötet af denna ovanskliga härlighet,
hvarför utbyter du icke de lumpna fröjdernas ångande
bägare emot denna himmelska arfvedel, som jemt blommar för
dina ögon, men som din darrande hand blott fruktar att
gripa, hvarför bländas du af guldets och de lumpna
nådebevisningarnas glitter utan att lyfta dina ögon upp mot
himmelen, utan att varsna strålglansen af dessa dallrande ljussferer,
som gunga genom eterns skimrande regioner? O, hvad den
är liten, som fängslar sin själ vid jorden, som icke på andens
vingar kan lyfta sig från denna ödsliga, i verldsoceanen
nedsänkta ö, upp mot ljusets rymder, som icke erfarit »att
en dag i de himmelska gårdarna är bättre än eljes tusende».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/verldsrym/0075.html
