Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån A. Köra vi oss åter i motsatt riktning, d. v. s. åt
venster, närma sig tornen hvarandra efter hand tills B
omsider blir synligt till höger om A för att, så länge vår
rörelse fortsättes, mer och mer aflägsna sig derifrån. B har
härunder verkstält en skenbar rörelse, motsatt vår verkliga,
under det A blifvit orörligt. Hade vi sammanbundit B:s
båda yttersta lägen med de punkter, derifrån de sågos, hade
tydligtvis en triangel uppstått med vår rörelselinie till bas
och med spetsen sammanfallande med B:s verkliga läge,
hvarefter dettas afstånd från oss genom en enkel
trigonometrisk operation helt lätt kunnat uppmätas. På ett ungefär
liknande sätt är det äfven man mäter stjernornas afstånd,
ehuru dervid tillkomma en hop praktiska svårigheter af
mycket kinkigt slag.
Jorden beskrifver en sluten
kurva kring solen, hvars
ungefärliga diameter är 28,000,000.
Häraf är den punkt, der
jorden befinner sig hvilken
tid som helst alltid cirka
28,000,000 mil aflägsen från
jordens läge 6 månader förut.
I följd af denna vår
förflyttning i rymden inträffar med en
del stjernor precis detsamma som med tornet B här ofvan,
ehuru i mycket förminskad skala. Denna rörelse kallas en
stjernas årliga rörelse och är, om stjernan ligger i
ekliptikans pol, en liten cirkel, men i annat fall en långdragen
ellips och, om stjernan ligger i ekliptikans plan, en linie.
Ett fåtal stjernor ega en sådan rörelse, medan de flesta i
följd af de oerhörda afstånden synas förbli orörliga. Endast
i förra fallet kan någon mätning af afståndet komma i fråga
och äfven der i följd af rörelsens obetydlighet med största
svårighet. Se här på hvad sätt, schematiskt framstäldt.
Vi antaga att den slutna kurvan i fig. 20 föreställer
jordbanan, S solen, T T1 jordbanans diameter och E en
stjerna, hvars afstånd vi vilja mäta. Vid jordens
belägenhet i T uppmätes vinkeln ETT1, hvarefter E:s lägen i
förhållande till en närbelägen s. k. komparationsstjerna (natur-
Ko. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
