Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Lifvet i verldsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten. med åtminstone 1 timme, hvaraf inses, att under en natt
på blott 4 timmar (som dertill upplyses af ömsom två och
ömsom 3 månar) en jemförelsevis obetydlig mängd af det
under dagen mottagna värmet utstrålar. Lägges nu härtill
atmosferens stora täthet och påtagliga rikedom på
vattenånga, hvarigenom utstrålningen i hög grad måste hindras,
följer, som det synes oss med temligen stor säkerhet, att
Jupiter bör hafva en vida mer tempererad värme än
någon som helst trakt på jorden. Detta motsäges i intet
hänseende deraf, att på Jupiter 26 gånger mindre värme
fall*er på en viss qvadratyta än hvad fallet är på
jorden. Huru mycket eller litet värme som faller på en viss
yta, är det dock visst att, när en tät atmosfer hindrar det
från att utstråla och förhållandet ständigt är det samma, ett
tempereradt klimat måste uppstå. Vi behöfva blott aktgifva
på temperaturskilnaden i en dal och på toppen af ett högt
berg får att inse atmosferens betydelse för värmets reglering.
Då dessutom lifvet mindre är beroende af värmets grad än
af dess normalitet, torde det ej vara allt för sangviniskt att
förutsätta en storartad lifsverksamhet på systemets
väldigaste planet. De längs eqvatorn simmande molnbältena (fig.
35) tyda på storartade meteorologiska verkningar, på
samma gång som de visa, att passadvindar af liknande
beskaffenhet som på jorden herska äfven på andra planeter.
(rifves det tänkande väsenden på detta typiska klot, förete
de säkert en fullkomlighet, som är helt och hållet främmande
för vårt slägtes representanter. Med ett år 12 gånger så långt
som vårt jordår, uppnå de kanske ock en lifslängd 12 gånger
hvad fallet är här, något som i följd af klimatets
tempererade beskaffenhet är mer än troligt. Deras
sjelsförmögenheter äro säkerligen ock i samma proportion öfverlägsna,
och jordemenniskans beroende af det materiela oket är der
ute kanske endast en vederqvickande förströelse från det
intellektuela arbetet. Hvilken utveckling, hvilket
vetenskapligt framåtskridande låter icke under sådana
förhållanden tänka sig! En Newton och en Leibniz skulle kanske
bland sådana väsenden betraktas som vanbördingar, som
abcdarier i en småskolas lägsta klass, och
integralkalkyl och analytisk geometri utgöra kanske der »hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
