Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Lifvet i verldsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
som försiggått på jorden, måste ofelbart hafva försiggått
äfven på andra verldar, och. det icke till någon del utan till
alla delar, således äfven i hvad angår lifvets uppträdande,
allt naturligtvis med de variationer, som vi sökt visa vara
nödvändiga i följd af lokala betingelser.
Fysiskt ej mindre än intellektuelt lifs tillvaro i
verldsrymden synes således vara en oafvislig nödvändighet, då
man betraktar saken från induktivt-naturvetenskaplig
synpunkt, och det är derföre i sin ordning, att vi,
jordmenniskor, afsäga oss en inbillad företrädesrätt framför andra
verldars, som ej ens har en skymt af berättigande i sig.
Må vi villigt erkänna, att vi icke fylla anspråken på Guds
förstlingsskapelser, och må vi komma i håg, att då redan
vårt svaga förstånd kan tänka sig väsenden, så höjda
öfver oss som himmelen är öfver jorden, då måste väl det
absoluta tänkt sig ännu oändligt mycket fullkomligare sådana
och ingalunda skrinlagt denna tanke derföre, att på en liten
planet en gång skulle komma att rinnas varelser, som i all
sin ofullkomlighet och inbilskhet nödvändigt ville betraktas
som skapelsens prototyp och universets enda mensklighet.
Den dag varder nog kommande, då äfven här det ordet
skall varda besannadt: »De främsta varda de yttersta, ty
den sig upphöjer han skall varda förnedrad», eller då det
med andra ord skall vara ådagaladt, att vi rättvisligen icke
förtjena annat än en högst underordnad plats i kretsen af
rymdens otaliga slägten.
Sålunda äro bevisen och skälen för tillvaron af lif i
verldsrymden lika talrika som bindande, medan deremot
den motsatta åsigten ej är fotad på andra grunder, än att
vi hittills ej sett våra fränder på de fjerran verldarna. Vi
tveka för den skull ej att proklamera läran om befolkade
verldar på samma gång som läran om verldarnas oändliga
antal, ja vi tveka ej att tro, att hvarje blinkande strålpunkt
på natthimmelen bringar oss helsningar från väsenden, som
lika som vi älska, lida, hoppas och tro. Och det ligger i
sanning någonting ojemförligt upphöjdare, skönare och
skaparen mera värdigt i en sådan lära än i att låta hela
universum på en punkt när vara ett enda omätligt dödsrike,
ett den oinskränkta ödslighetens eviga herradöme. Eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
