- Project Runeberg -  Verldens undergång /
92

(1895) [MARC] Author: Camille Flammarion - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. I tjugufemte århundradet - 5. Conciliet i Vatikanen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

’icke den obetydligaste, ärkebiskopen af Paris i egen person,
bestiga talarstolen och förklara, att dogmen om de dödas
uppståndelse kunde diskuteras utan fara för kyrkan, den
kunde tolkas genom en kompromiss mellan förnuftet och
tron. Enligt hans åsigt kunde man hålla på dogmen, allt
under det man förnuftsenligt häfdade omöjligheten af våra
egna kroppars materiella uppståndelse.

’"Den helige Thomas,” sade han, "försäkrade, att före
återuppståndelsen skola alla kroppar fullständigt upplösas
genom eld. Med don Calmet (Afhandling om de dödas
uppståndelse) vill jag äfven tillägga, att detej kan vara
omöjligt för den allsmäktige Skaparen att återförena de
kringspridda molekylerna på det sättet, att det i en
återuppväckt kropp ej finnes någon molekyl, som ej tillhört
honom under hans lefnad. Men ett dylikt mirakel är
ej nödvändigt. Den helige Thomas har sjelf visat, att
denna materiens fullkomliga identitet ej är nödvändig
för att åstadkomma fullständig identitet mellan de
återuppståndne och den genom döden upplösta kroppen. Jag
tänker derför, att bokstafven bör lemna plats för
andemeningen.

Hvilken är principen för de lefvande kropparnes
identitet? I sjelfva verket skulle — under den ständiga
omsättning, som karakteriserar det fysiologiska lifvet — det
materiel, som successivt tagit upp plats i en kropp allt från
barndomen, utgöra en kolossal massa. Materien förflyttas
och vexlar utan afbrott; men organismen förblifver
densamma, fastän den modifieras till storlek, form och invärtes
konstitution. Har ekens uppspirande brodd, dold mellan
sina begge hjertblad, upphört att vara samma växt, när den
skjutit upp till ett majestätiskt träd? Är insektslarvens
embryo, ännu inneslutet i ägget, ej längre samma insekt,
när det blifvit löfmask, puppa och fjäril? Är det menskliga
embryot ej längre samma individ, när det utvecklat sig till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verldund/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free