Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Om tio millioner år - 3. Fåfänglighet, förgänglighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Fåfänglighet, förgänglighet.
Under vår planets sekulära metamorfoser hade
menskligheten fortsatt med att gå framåt, ty framåtskridandet är
den yttersta lagen, och allt ifrån lifvets första början på vår
jord ända till den tidpunkt, då betingelserna för jordklotets
beboelighet började aftaga, hade alla lefvande varelser
utvecklat sig i skönhet, organrikedom och fullkomning.
Lifvets träd, framsprunget ur fröet under de tider, då de enda
lefvande varelserna voro rudimentära, blinda, döfva,
stumma, nästan känslolösa skapelser, hade höjt sig mot
ljuset, efter hand förvärfvat sig de mest beundransvärda
sinliga organ och nått sin kulmen i menniskan, hvilken,
sjelf fullkomnande sig under århundradenas lopp,
småningom utvecklats från den primitive vilden, som var slaf
under naturen, ända upp till allherrskaren, som med sin
rika intelligens tagit verlden i besittning och af jorden
skapat ett paradis af lycka, af vetenskap och förfinad
njutning.
Menniskorna nade uppnått en tillräcklig grad af
intelligens för att kunna lefva lugnt och förnuftigt. Från den
dagen allmänna afväpningen egt rum, hade man
konstaterat en så hastig stegring af den allmänna rikedomen och en
så lysande förbättring af alla medborgares
lefnadsförhållanden, att intelligensens och arbetets ansträngningar ej längre
behöfde absorberas i och för den mäktigaste och mest
bety(180)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
