- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
55

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Lufthafvet, hvari vi lefva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Han skulle också få se många märkvärdiga
saker, som försiggå i vårt lufthaf; han skulle se
stora strömmar af luft, som vi kalla vindar, och
dessa skulle göra samma intryck på honom som
strömmarna i oceanen göra på oss; och i närheten af
jorden skulle han se tjocka dimmor, som stundom
framträdde för att åter upplösas, och dessa skulle
vara våra moln. Från dem skulle han se regn,
hagel och snö falla ned på jorden, och tid efter annan
klara flammor genomfara lufthafvet, hvilket skulle
vara hvad vi kalla blixtar. Ja, äfven den
prunkande regnbågen, norrskenet och stjernfallen, hvilka
förefalla oss så högt öfver jorden, skulle han se i
närheten af vår jord, och alltsammans inom
lufthafvet.

Men då vi icke känna till någon sådan varelse,
som bebor rymden och som kan berätta oss, hvad
som försiggår i vår osynliga luft, och vi icke sjelfva
kunna se det, måste vi försöka att genom
experiment se det med vår inbillning, ehuru vi icke kunna
se det med våra ögon.

Är det då först och främst möjligt för oss att
få reda på, hvad luft är? En tid trodde man, att
det var en enkel gas, som icke kunde sönderdelas i
flere. Men vi skola nu göra ett experiment,
hvarigenom det ådagalägges, att luften består af två med
hvarandra sammanblandade gaser, och att den ena
af dessa gaser, kallad syre, förbrukas, då något
brinner, under det att den andra, qväfve, icke
förbrukas och endast tjenar till att utspäda syrets
atomer. Jag har här en glaskupa (lig. 10) eller
ett slags glasklocka, i hvars hals en kork, som
sluter tätt till, är inpassad; denna ställer jag nu öfver
en skål med vatten; på vattnet simmar en mindre
skål, och på denna ligger en bit fosfor. Du förstår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:04:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetesago/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free