- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
58

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Lufthafvet, hvari vi lefva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hejda den, och alltiDg skulle bli förstördt. Derför
är det tröga qväfvet mycket nyttigt genom sin
förmåga att hålla syrepartiklarna i sär; och äfven då
en eld är mycket stor och stark, är det oss möjligt
att släcka den, innan den hunnit draga till sig för
mycket syre ur den omgifvande luften. Om man
lyckas innesluta elden lufttätt, som i ett väl stängdt
rum eller i lastrummet på ett fartyg, händer det
ofta, att den slocknar af sig sjelf, emedan den
förbrukat allt syret i luften.

Du förstår derför, att det är riktigt af oss att
tänka oss luften rundt omkring oss såsom en
blandning af två gaser. Men om vi undersöka vanlig
luft riktigt noga, finna vi små qvantiteter af andra
gaser i den, förutom syre och qväfve. För det
första fins det kolsyra i den. Det är den skadliga gas,
som vi utsända ur våra munnar, sedan vi låtit syret
förena sig med kolet i vår kropp; denna kolsyra
bildas äfven nästan alltid då en kropp brinner. Om
det funnes endast djur på jorden, skulle denna gas
snart förgifta luften; men växterna upptaga den,
och i solskenet sönderdela de den, såsom vi skola
få se i sjunde kapitlet, samt begagna sig af kolet
för egen del, men gifva syret tillbaka till luften, så
att vi kunna få nytta af det. För det andra fins
det i luften små mängder ammoniak eller den gas,
som du känner qväfvande stark, om du luktar på
luktsalt. Denna ammoniak är nyttig för växterna,
såsom vi småningom skola komma underfund med.
Slutligen fins det i luften en stor mängd vatten,
hvilket simmar omkring som osynlig gas eller ånga;
och om den saken skola vi tala i nästa kapitel.
Alla dessa gaser och ångor finnas emellertid i
luften i mycket små mängder, och luftens hufvudmassa
kan alltså sägas bestå af syre och qväfve.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:04:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetesago/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free