- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
100

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet. En vattendroppe på resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sjunkit ned i jorden, tager upp mycket smått och
godt på sin resa. Alla veta, att det vatten man
dricker ur en källa är mycket olika regnvatten,
och en hård skorpa kan du ofta finna i bottnen
på kittlar och grytor, bildad af kalciumkarbonat,
som genom kokningen drifves ut ur det klara
vattnet. Vattnet har blifvit »hårdt», i följd deraf att
det samlat upp och upplöst kalciumkarbonat på
sin väg genom jorden, på samma sätt som vatten
skulle blifva sött, om du silade det genom en
sockersil. Du har säkert också, äfven om du aldrig
smakat vattnet ur någon af dem, hört talas om
jernkällor, svafvelkällor och saltkällor, som komma
upp ur jorden, och alla sådana källors vatten hittar
slutligen tillbaka till hafvet.

Och nu kan du nog förstå, hvarför
hafsvattnet smakar salt och bittert. Hvar enda
vattendroppe, som flyter från jorden ut i hafvet, för med
sig någonting. Vanligtvis förekommer det
främmande ämnet i så ringa mängd, att vi icke kunna
känna dess smak, och vi kalla då vattnet rent;
men till och med det klaraste kall- eller flodvatten
innehåller alltid något fast ämne upplöst i sig, och
allt detta vandrar till hafs. När nu solvågorna
komma och taga vattnet ur hafvet igen, vilja de
icke föra med sig något annat än sjelfva det rena
vattnet; och följaktligen lemnas alla dessa salter
och karbonat och andra fasta ämnen qvar, och
deras smak känna vi derför i hafsvattnet.

Tag någon gång, när du är vid kusten, litet
hafsvatten och sätt det på elden, tills en stor del
helt sakteligen har kokat bort, och vätskan, som
återstår, är rätt tjock. Tag sedan en droppe af
denna vätska och undersök den under mikroskopet.
Allt efter som den småningom torkar upp, skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:42:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetesago/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free