- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
196

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Ett stycke stenkols historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och dött der, det ena slägtet efter det andra, samt
här och der svarta stammar af kullfallna träd,
hvilka småningom blifvit öfvertäckta af döda växter.

Stället är så hemskt, dystert och öfvergifvet,
att det går under namn af »Stora skräckträsket»,
och du förstår nog, att vi här hafva något, som
med allt skäl får betraktas såsom början till en
kolbädd; ty vi veta, att om torf torkas, blir den
fast och brinner utmärkt, samt att den, om den
pressas tills den blir riktigt hård och fast, icke är
olik stenkol. Om vi då kunna förklara, hur denna
torfmosse har hållits fri från jord, blir det lätt att
förstå, huru en kolbädd bildats, äfven om de växter
och träd, som växa i detta moras, äro helt olika
dem, som växte i stenkolshögarna.

Förklaringen är icke svår. Det fins
nämligen källådror, som oaflåtligt mynna ut i eller rättare
sila ut i det stora träsket, kommande från landet
vester derom, och hvilka i stället för att medföra
slam och grus, som floderna göra till hafvet, här
endast medföra rent klart vatten, enär de under
långa sträckor silat sig fram genom täta snår af
vass, ormbunkar och buskväxter, som växa rundt
omkring moraset, och all jord derigenom kommit
att afskiljas och lemnas qvar i denna naturliga
sil. På det sättet kommer den svampaktiga
massan af döda växter att förblifva ren från
jordpartiklar, under det att vattnet och skuggan af de
täta skogarnas träd hindra blad, stammar m. m.
från att genom luftens och solens inflytande
förmultna. Så blifva de år efter år döende växternas
qvarlefvor rotfäste för nya växter, och torfmossen
tilltager allt mera i tjocklek, under det att ett slags
reslig gran och andra jättestora växter lefva och
dö i de stora, vattendränkta skogarna. Emedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:04:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetesago/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free