- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
22

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandprojektiler till förstöring av ballonger och zeppelinare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utspelades blevo fullständigt förvandlade till ödemarker. Av 35 000 byar
i Böhmen återstod 6 000, i Sachsen hade befolkningen minskats från
3 000 000 till 800 000. Detta var fasansfullt.

Men elden användes icke blott för att antända städerna, skördarna och
förråden. Man brukade den också för att sa effektivt som möjligt
bekämpa motståndarens armé t. ex. genom att förstöra hans krigsmaskiner,
vilka som bekant hos forntidens folk voro av trä, genom att bränna
belägringstornen som upprestes framför stadsmurarna, genom att slunga eld
på kavalleriet for att skrämma hästarna och genom att antända fartygen
särskilt med hjälp av de berömda grekiska eldarna.

Användningen av ballong-captif och styrbara luftskepp har öppnat
ett oväntat verksamhetsområde för de gamla brandprojektilerna, vilka
nu i fulländad form avfyras av kanoner och gevär.

Det ar lätt att förstå att en vanlig projektil, granat eller shrapnell icke
räcker till för att skjuta ned en ballong. Hålet som den gör i omhöljet
är allt for litet för att gasen skulle strömma ut så hastigt att ballongen
störtar ned, och dessutom kan det lätt tilltäppas av aeronauten. Vidare
blir hålet, även om, det är stort, ganska oeffektivt därigenom att
ballongens inre är uppdelat i rum. Att låta projektilen explodera på
samma gång som den intränger i ballongen kunde man icke tänka på
med de dåvarande brandgranaterna, enär perkussionständaren var alltför
okänslig och tidtändaren icke kunde regleras med tillräcklig precision på
grund av osäkerheten i avståndsbedömningen.

Man måste antingen konstruera en mycket känslig perkussionständare
eller också fylla granaten med någon blandning som tändes vid
skottlossningen eller vid kontakten med luften
eller med gasen i ballongen så att denna antändes; man kunde även
tänka sig en projektil av sådan art att den gjorde stora remnor i omhöljet.
Uppfinnarna ha arbetat och de ha givit sin fantasi så livlig flykt att man
for närvarande har 40 olika slags projektiler som äro i stånd att göra
ballonger och Zeppelinare mer eller mindre skada.

Vi skola i korthet beskriva några av de viktigaste.

Krupp verken ha konstruerat olika typer rök- och brandprojektiler. I
de förra antändes laddningen av en tändsats; röken från projektilen
är klart synlig och visar dess bana och laddningen kommer gasen i
ballongen att explodera när den passerar igenom densamma. Den
brännbara blandningen i dessa projektiler består vanligen av svartkrut, salpeter,
magnesium och harts.

Krupps modell av år 1910 är försedd med ett extra känsligt tändrör
med dubbelt stötsystem, innefattande en rörlig stång, som skjuter fram i
spetsen och är försedd med ett huvud med många hål for att erbjuda minsta
möjliga motstånd mot luften under loppet. Den ar av trå eller ihålig
och av någon lätt metall for att äga litet tröghetsmoment och den vilar
under transporten mot en säkerhetsanordning som lösgöres vid
avskjutningen och består av 5 bronsplattor eller vridbara vingar, var och en
monterad på en liten pivot så att varje del, när den lämnar
säkerhetsläget, ännu en stund kan kvarhålla den bredvidliggande delen i
säkerhetsläge. De av lamellerna eller plattorna som först skola lämna
säkerhetsläget kvarhållas i detta av en regel som rekylerar under inverkan
av trögheten och därvid frigör sagda del. De andra plattorna lämna
därefter den ena efter den andra sina säkerhetslägen. Deras funktion
består kort sagt i att vrida sig så att de forstora mittenöppningen, vilken i
transportläge är just nog stor för att låta den avsmalnade delen av den
rörliga stången med hatten passera. Men då alla plattorna till följd av
centrifugalkraften ha vridit sig är öppningen tillräckligt utvidgad (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 23:03:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1918/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free