Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nickelproduktionen och nickels användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Proust, Richter, Berthier, vilka lyckades få fram den i nästan
fullkomligt rent tillstånd och utredde dess fysiska och kemiska egenskaper.
Ren nickel ar stålblå och har en täthet som växlar mellan 8,3 och 8,8.
En av dess mest anmärkningsvärda egenskaper är att den förenar
verktygsstålets överlägsna hårdhet med kopparns smidighet och böjlighet.
Man kan sålunda draga ut den till mycket fina och starka trådar.
Vidare kan den smidas som järn, men den står mycket bra emot oxidation,
varför den användes för att överdraga andra metaller med ett
skyddande hölje, som kan blankpoleras och håller sig mot fuktighet.
Denna sistnämnda egenskap, som är ganska sällsynt hos metallerna,
förskaffade nickel dess första större användning i industrien.
Vidare äro nickelsalter ofarliga i mindre mängder, och lösningar av
koksalt och ättika inverka endast svagt på metallen. Den lämpar sig
därför till framställning av husgeråd och toalettföremål, vilka måste
skyddas for den farliga ärgen.
Då nickeln alltid varit mycket för dyr för att man skulle kunna tänka
på att använda den i stället for koppar eller mässing, belägger matn på
galvanisk väg husgeråd och lyxartiklar med ett tunt nickellager. I
legering med koppar och zink bildar den nysilver, vilket ofta i elektrolytiskt
bad överdrages med en tunn hinna av rent silver. Många järn- och
stålföremål, särskilt pistoler och revolvrar, äro helt enkelt förnicklade, d. v. s.
skyddade för oxidation genom ett nickellager som på galvanoplastisk
väg blivit utbrett på deras yta. Nickeln kan även läggas på andra
metaller i form av mycket tunna blad. Den måste då renas ytterst noga
genom tillsats av en smula magnesium, som på grund av sina
reducerande egenskaper förstör de oxider som handelsmetallen ofta innehåller.
I vissa länder präglar man skiljemynt av nickel. Man undviker
därigenom olägenheterna med bronsmynten, som innehålla mycket koppar.
Den stigande åtgången på nickel under de senaste tjugo åren beror
framfor allt på att den användes i manteln på gevärskulor och inblandas
i stål. Till detta sista ändamål åtgå stora nickelmängder, vilka ytterligare
ökats genom kriget.
En tillsats av l-5 % nickel till järn gör produkten hård men icke skör.
Den ställer sig dock ganska dyr, om man blott ser på metallkostnaden
per ton. När nickelstålet användes till kanonmetall (2 %) pansarplåt
(3-5 %), däcksplåtar (3 %) och vissa maskindelar åstadkommer man dock
så stora materialbesparingar att de nya stålen med deras höga pris
betala sig.
De ofta inträffande rälsbrotten på de amerikanska järnvägarna
föranledde järnvägsbolagen att försöka stålräls med 3,5 % nickel, vilket visade
sig fördelaktigt. Om en sådan legering kunde få allmännare användning
för sagda ändamål, skulle det betyda ett stort framsteg för nickelindustrien.
Genom motståndskraftigt nickelstål kan man minska vikten på broar och
andra stålkonstruktioner (10-30 %), men man får härvid icke gå för långt,
vilket bevisas av olyckan med Quebecbron.
För närvarande har ett slags stål med hög nickelhalt kommit mycket
i bruk för framställning av kanoner och gevär. Genom den stora
nickelmängden (20-25 %) blir nämligen stålet mindre sprött, så att det tål
vid härdning utan att spricka, medan de här ovan omtalade stålsorterna
ofta visa sprickor när man tar ut dem ur härdningsbadet. Vidare är det
nickelhaltiga stålet tänjbart vid brytning och motståndskraftigt vid stöt
så att det tål de moderna sprängämnenas våldsamma tryck.
För fysiska instrument användes en stållegering med 36 % nickel som
kallas Invarmetall, och som röner mycket liten inverkan av
temperaturväxlingar. Man framställer av densamma måttsatser, urpendlar etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
