Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges industriella och ekonomiska utveckling under kriget i siffror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Av AXEL EDENGREN
TELEGRAMMEN om krigsutbrottet vållade i Sverige en omfattande
stagnation på det ekonomiska området, liksom det även gjorde i alla andra
till de krigförande gränsande neutrala länderna, där man också fruktade att
bli indragen i kraftmätningen. Att dessa farhågor icke voro överdrivna
inser man i dag, då antalet av de - om också blott till namnet -
krigförande växt till att omfatta så gott som hela världen. Hur
internationaliserat affärslivet blivit och hur
beroende de mindre staterna äro av de ekonomiska företeelserna inom
stormakterna, hade vi ju här i Sverige helt nyligen erfarit, då en finansiell
kris i Nordamerika hos oss framkallat betydande penningknapphet och ett
flertal betalningsinställelser. Under den "Svarta vecka", som föregick
krigsutbrottet, gingo noteringarna ned på ett sätt, som varslade, om en
ekonomisk katastrof, vilken säkerligen blott undgicks därigenom, att fondbörsen
stängdes och anstånd med betalning, moratorium, infördes. Situationen var
dock synnerligen brydsam. Till sjöss väntades en sammandrabbning mellan
ententemakternas och centralmakternas örlogsflottor, och i avvaktan
därpå vågade redarna ej låta sina fartyg löpa ut ur hamnarna. När
sjöslaget uteblev och den uppjagade stämningen började lägga sig, började
trafiken så småningom komma in i sina gamla spår samtidigt med att
affärslivet gradvis fann sig till rätta med de nya förhållandena och trots
det tyngande moratoriet, vilket tilllämpades både inom- och utomlands.
Statsfinansernas ställning var svag, ty kostnaderna för
neutralitetsförsvarets ordnande, de utsträckta
värnpliktsövningarna och de omfattande mobiliseringarna samt den nyantagna,
för svenska förhållanden oerhört kostsamma och betungande
härordningen krävde stora kapital och det under en tid, då den utländska
lånemarknaden var stängd. Härtill kom att mobiliseringarna borttogo
ansenliga arbetsstyrkor från industrien,
som utgör det förnämsta beskattningsobjektet.
Det är mot denna bakgrund de förflutna årens kraftiga ekonomiska
expansion måste ses om man skall få en rätt överblick över situationen.
Då det gällde att möta de utökade finansiella kraven ägde staten till all
lycka en under de närmast föregående åren hopsparad disponibel
fond att täcka de närmaste behoven med. Ett gott bevis
på landets välstånd var det, att man lyckades få ett på
hösten 1914 utbjudet statslån på 30 miljoner kr.
fulltecknat. Kort därefter, i januari 1915 fulltecknades
ytterligare ett på 35 miljoner, vilket visar att allmänheten hyste
förtroende för denna, inom Sverige ovanliga form av
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
