- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
74

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strövtåg i vetenskapens omgivningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del av skyddsrutan klar, d. v. s. den glasskärm som finnes framför
förarens plats. Idén ar icke ny, men hur enkelt problemet än kan synas är det
dock mycket svårt att på ett tillfredsställande sått lösa det och hålla glaset

illustration placeholder
GLAS FÖR AUTOMOBILLYKTOR SAMMANSATTA AV LINSER OCH AVSEDDA ATT ÖKA LJUSSTYRKAN

rent sa att föraren kan se fram över vägen då det snöar, regnar eller
dammar starkt. Många ha försökt sig på mer eller mindre praktiska
lösningar, men det förefaller som om ingen skulle ha varit riktigt lyckad.
Den apparat vi här visa är ganska enkel. Ett slags skrapa som pressas
av en fjäder mot glasets yttersida kan vrida sig i en halvcirkel kring
en axel, som är fäst på den övre ramen. Skrapan är kantad med en
filt- eller kautschukremsa eller något annat lämpligt material, och gör glaset
rent på den halvcirkelformiga yta över vilken den stryker fram. På glasets
innersida finns en liten vev, som föraren blott behöver vrida på för att
skrapan skall röra sig.

Men låt oss avsluta vår lilla revy. För att kunna rengöra motorn eller
någon annan del av vagnen måste chauffören eller mekanikern lysa sig,
i synnerhet om han skall krypa under vagnen. Ofta tar han därvid ett ljus
eller en lampa som han håller i ena handen eller lämnar åt någon
annan att hålla. Men på detta sätt får han
endast ena handen fri eller också upptar han en annans tid. I kriget
har man haft den allra största nytta av den lilla elektriska ficklampan.
och det var att vänta att denna också i en eller annan form skulle komma
till användning för detta fall. Så har också skett efter vad som fraingår av
de bilder vi här återgiva. Båda lämna mekanikern fria händer att arbeta.
Vi vilja dock giva företrädet åt den första, vilken som man ser består i
att fästa lampan vid pannan med ett elastiskt band. Elementet har man
i fickan för att själva lampan skall bli lättare, När blicken flyttas från
ett föremål till annat följer ljusknippet från lampan med.

Den andra apparaten är måhända mera kuriös, men den har icke så
vidsträckt användning. Lampan är fäst i en hållare som i botten är
försedd med en elektromagnet, vilken liksom lampan matas med strömmen
från vagnens ackumulatorer. Hållarens botten är av mjukt järn och
bildar en del av magnetkärnan, så att man kan placera lampan eller
rättare sagt häfta fast den, varhelst det finns ett stycke stål eller järn i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free