Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 179 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några mekaniska lösningar på luftmotståndets problem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN TÄVLINGSBIL SOM RULLAR NÄRA 200 KILOMETER I TIMMEN Med den ökade hastigheten har biltypen undergått stora förändringar. Vagnarna ha blivit mer och mer långsträckta, ty man har studerat formen på karosserierna och de viktigaste organen speciellt för att minska luftmotståndet vid stor hastighet.

förhållandet l till 2. Sålunda hade general Meusnier 1793 byggt en aeronat som
var 84,5 meter lång och 42,25 meter i diameter. Det var en dålig
proportion. Greve Zeppelins första ballong som byggdes 1898 var 128 meter lång
men diametern var icke mer an 11,66, d. v. s. en längdkoefficient på 11.
Detta var överdrivet, och de modeller som tyskarna nu använda ha
reducerats till proportionen 8 eller 9.

For de styrbara tycks den gynnsammaste förlängningen vara 5 eller
6. Vad maximaldiametern beträffar, d. v. s. den tjockaste delen på kroppen,
så bör den ligga på främre fjärdedelen av densamma.

Det var överste Renard som först bestämde gynnsammaste läget på
maximaldiametern. Han använde sig av spolformiga trästycken av en och
samma längd, men vilkas största diameter intog olika lägen. Han lät dem
falla ned i vatten från en viss höjd och jämförde hur regelbundet de olika
modellerna föllo. Den som föll utan slingringar ansågs bäst. Dess
maximala diameter var belägen på en fjärdedel av längden räknat framifrån.
(Se teckningen på sidan 177.)

Hr Moulton tog reda på vilken form en isbit fick när den rördes fram i
vatten samt en vaxcylinder som utsattes för en varm luftström. Hr
Bazin använde ett parallellepipediskt tvålstycke som han hängde upp på
ett några meter långt snöre och lät glida efter en båt. Efter en viss tid
hade tvålstycket antagit samma form som Moultons isstycke och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>