Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 278 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glidbåtar med luftpropeller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

År 1897 försökte greve de Lambert på Themsen en mera fulländad glidbåt som drogs av en ångmotor på åtta hästar och vägde 300 kilo. Den största hastigheten var 33 kilometer i timmen, ett mycket gott resultat för den tiden.

Schematisk bild av formen på de skrov som reverend Ramus föreslog. Det översta som kallades "Bisphenic" har två lutande plan för att lyfta båten upp ur vattnet genom vattnets motstånd vid stora hastigheter. Den andra modellen, som hette "Polysphenic", har tre lutande plan i stället for två.

År 1905 tog greve de Lambert ett betydelsefullt steg genom att använda den under tiden fulländade explosionsmotorn på glidbåtarna.

Han byggde en båt av 6 meters längd och tre meters bredd sammansatt av fem lutande plan av trä och aluminium, vilkas lutning växlade mellan 4 och 25 %; dessa buros av två parallella flottörer, förenade av en chassi, på vilken vilade en motorgrupp Dion-Bouton på 12 hästar; apparaten vägde 800 kilo med en man ombord. Djupgåendet i vila var 0,3 meter och man erhöll glidning vid 12 à 15 kilometer; den största hastigheten var 35 kilometer. Vanliga racers med samma deplacement förmå icke komma upp i den hastigheten med mindre motor än på 35 hästar. Motorn på 12 hästar ersattes sedan med en grupp på 60 à 80 hästar, och hastigheten steg då till över 50 kilometer i timmen.

DE MODERNA GUDBÅTARNA HA BOTTEN UPPDELAD I KRÖKTA PLAN Man har funnit att denna form på botten gör att båten lättare lyfter ur vattnet och glider på ytan.

Luftpropellern kommer till användning.
Greve de Lambert fullföljde sina försök i samarbete med ingenjör Ferrand och greve d’Agoult, löjtnant vid franska flottan, och han kom då på idén att på sina glidbåtar anbringa luftpropellern, som blivit mycket fulländad genom aviatikens och de styrbara luftskeppens utveckling.

Trots den framgång man uppnått med hydroplan drivna med vanlig i vatten nedsänkt propeller, särskilt de som utgingo från Tellier & Co varven, vidlådes detta framdrivningssätt av en del olägenheter som äro svåra att övervinna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>