- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 /
282

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mossornas nytta och roll i naturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mossornas groning och utveckling kan summariskt sammanfattas på följande sätt: sporerna falla på marken, på ett träd eller på något annat föremål som erbjuder möjligheter för deras utveckling. De svälla där upp under inverkan av fuktigheten och spränga sitt yttre hölje; från den inre membranen utgå grenade trådar som bilda en mer eller mindre tät grön filtmatta, protallium, varifrån utgå rötter nedåt och knoppar uppåt, vilka giva upphov till bladklädda stammar; stammarna alstra sexualorganen som sitta i grupper och som man vanligen ehuru med orätt kallar blommor på grund av deras likhet med fanerogamernas blommor.

Hanblommorna utgöras av en hoprullad bladbildning, som innehåller anteridierna, vilka producera anterozoider försedda med flimmerhår som göra att de hastigt kunna
röra sig fram i vatten. Honblommorna, som också ligga gömda i ett hoprullat blad,
innehålla arkegoner, var och en inneslutande en oosfär.
Bland anteridierna och arkegonerna kan man också iakttaga långsträckta
fina kroppar, parafyserna, vilkas uppgift icke är fullt klar, men som
tyckes vara att tillförsäkra de nämnda organen den fuktighet de behöva för sin mognad och utveckling.

När anteridierna äro mogna öppna de sig och släppa ut anterozoider, som då med hjälp av daggen eller regnet tränga in i arkegonerna och befrukta oosfärerna. Den befruktade oosfären förlänges till ett skaft som uppbär sporhuset, det organ som producerar sporerna. Sålunda sluter sig utvecklingscykeln. Vi måste tillägga att sporen icke är mossornas enda fortplantningsmedel. I många fall kunna de föröka sig genom knoppbildning på rötterna, stammen eller till och med på bladen.

Mossornas storlek växlar från en halv millimeter till flera decimeter. Alla äro synliga för blotta ögat, men detta är icke fallet med deras vävnader eller fortplantningsorgan, vilka alltid måste studeras i mikroskopet.

Anteridierna, arkegonerna och parafyserna visa mycket växlande former. De förstnämnda likna små avlånga eller uppsvällda säckar som äro öppna i toppen för att släppa ut anterozoiderna. Arkegonerna se ut som en butelj eller en hög vas med lång hals och trång mynning, och i dennas mitt befinner sig oosfären.

illustration placeholder

ANTERIDIER OCH PARAFYSER AV "POLYTRICHUM FORMOSUM"

20 gånger förstoring.



illustration placeholder

PERISTOM AV "POLYTRICHUM JUNIPERUM" MED 64 TÄNDER.



Icke mindre egendomliga äro sporhusen, som vanligen likna små
kapslar eller urnor. De äro allt efter arten cylindriska, avlånga, släta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1918/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free