Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 / 131 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - SVERIGES CELLULOSAINDUSTRI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VETENSKAPEN OCH LIVET

MAGASIN FÖR VETENSKAPERNA OCH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA LIVET

Redigerat och illustrerat för alla

Redaktion: 14 Götgatan, Stockholm - Telefon: Riks 13569, Sthlms 13526

Annonskontor och expedition: Regeringsgatan 19-21 - Telefon: Riks 1592, 22785, Sthlms 5149

Utgivare: Fil. Kand. Edvin Thall - Förlag: Hugo Gebers Förlag

Eftertryck af text och illustrationer förb/udes
Copyright by Thall & Carlsson 1919

Arg. IV N:r 3 Maj-Juni 1919 N:r 19


Av ASTRID CLEVE v. EULER

FIL. DR. CHEF FÖR UDDEHOLMS FÖRSÖKSLABORATORIUM

TVÅ ting har naturen givmilt begåvat vårt fädernesland med, skogar och
vattenfall. Men det har tagit lång tid för människan att lära rätt
tillgodogöra sig de enorma värden, solljusets och solvärmets energi här
oföränderligt år efter år bygger upp åt oss. I tidernas gryning har skogen, i den mån
den icke utnyttjats till jaktmarker, närmast tett sig som en fiende, som det
gällt att fälla, svedja och röja bort, och sedan hålla från livet, så att tegarna
kunde giva bröd. När sedan odlingen tilltog, fick ju skogen ge virke och bränsle,
men ännu för en mansålder sedan hade den knappast något värde på mer
avsides liggande orter.

FIL.DR. A. CLEVE V. EULER

Emellertid lärde man sig under senare hälften av 1800-talet inse, att älvarnas
vattenkraft kunde tjänstgöra för transport i stor stil av skogens millioner timmer ned
till hamnplatserna. Då växte sågverken fram utefter kusterna, inledande särskilt
i Norrland bolagsväldets tid på gott och ont, väl mest gott. Härmed äro vi inne
i den första perioden av skogarnas industrialisering, vi kunna säga den mekaniska
bearbetningens tid, då virket uppsågas till lämpliga dimensioner utan vidare
förädling och då vattenkraften likaledes endast tages i anspråk i sin ursprungliga,
oförändrade form.

Men skogarna skulle visa sig duga till annat än byggnadsvirke och bränsle. När
man för en mansålder sedan började komma till insikt härom, lades till stor
del genom svenska vetenskapsmäns och teknikers banbrytande arbete fröet
till en storindustri, som i snabb expansion söker sin like, gynnad som den var
av riklig tillgång på material och kraft och goda avsättningskonjunkturer
särskilt i utlandet under det allmänna ekonomiska uppsvinget i början
av 1900-talet. Den andra perioden i skogens industrialisering bröt in, när kemisk
industri tog hand om det oerhörda vedkapitalet vid sidan av den del därav, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>