- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
177

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dykaren och hans utrustning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dykare reglerar utan svårighet lufttillförseln, men en nybörjare släpper i allmänhet
ut för mycket luft och ventilen vill då gärna verka i motsatt riktning mot vad
man avsett. Om ventilen icke släpper ut tillräckligt med utandad luft eller sådan
som blivit insläppt i överskott, blåses dräkten upp och dykaren flyter upp till ytan;
den komprimerade luften kan till och med spränga tyget. Ventilklaffen fortsätter in i
hjälmen med en stång som slutar i en flat knapp; dykaren manövrerar knappen
genom att trycka huvudet mot den.

För att kunna gå ned utan fara måste dykaren vänja sig att ögonblickligen
reglera ventilen, ty om han ställer in den på förhand för ett givet djup kan han varken
stiga upp eller ned utan svårighet.

Det fordras en viss vana för att kunna förflytta sig utan olägenhet på sjöbotten utan
att göra sig för lätt eller för tung alltefter luftmängden i dräkten. Nybörjare ha svårt
att hålla jämvikt och måste ofta krypa när botten är sluttande: de se ut som om de
simmade och gå krokiga med kroppen framåtlutad, emedan de icke ha någon
klar föreställning om avståndet som skiljer dem från föremål som de vilja gripa.
Slutligen börja de gå på tåspetsarna tills de falla.

Upptill är dräkten sluten. Dykarens huvud sticker upp genom ett slags
cirkelrund krage som medels tre skruvmuttrar tryckes ihop med ett slags harnesk som
skyddar dykarens bröst och rygg.

På de nyare hjälmmodellerna äro bultarna borttagna; man klämmer i stället fast
dräktens krage vid en kautschukbeklädd cirkelformig kant på sköldens rand. Denna
kant är upphöjd halvcirkelformigt, och randen på hjälmen är på motsvarande sätt
urtagen, så att de passa i varandra. Man klämmer fast hermetiskt genom en krämpa.

Säkerhetslinan och luftslangen kvarhållas medels öglor på ömse sidor om det främre
fönstret.

På bröstplåten finnas två kopparkrokar, i vilka man hänger blytackorna som vila
mot dykarens bröst och rygg.

För att dykaren lättare skall kunna hålla sig upprätt på sjöbotten äro hans skor
försedda med tunga blysulor. Dessutom skyddas skorna för skarpa klippkanter eller

illustration placeholder

DYKARE MED LUFTPUMP

Till höger om hjälmen synes luftslangen, till vänster

säkerhetslinan. Mannen bär på bröstet en blytyngd

för att hålla jämvikt; i högra handen håller han

glaset som skruvas fast i den främre öppningen i

hjälmen när han går ned till sitt arbete.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free