- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång IV: 1919 /
203

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gifterna i luften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ugnar och kaminer eller där gaserna från bensinmotorerna strömma ut, ty dessa
gaser innehålla stundom mycket mera koloxid än kolsyra.

Mängden av koloxid i förbränningsprodukterna kan nämligen variera högst
betydligt beroende på vissa faktorer, såsom lufttrycket, vindförhållandena, luftens
fuktighetsgrad och framför allt bränslets kvalitet och sättet att leda eldningen.

Jag lämnar här några analyser på förbränningsprodukterna från en vanlig kamin.

När kaminen brann för fullt drag (spjället helt öppet) fick jag 17,25 volymer
kolsyra på 100 volymer med feta kol som bränsle.

När kaminen brann med halvt drag (spjället skjutet till hälften) var proportionen
på 100 volymer följande: 10,58 kolsyra för magert kol (antracit) och 19,93 för feta
kol.

Man bör sålunda icke elda utan att se till att förbränningsgaserna få avlopp
genom en god skorsten.

illustration placeholder
MAN UNDERSÖKER PÅ ORT OCH STÄLLE MISSTÄNKTA VÄGGFÄRGER

A. Man skrapar av en smula färg och bränner den. - B. Om askan försvinner i

ammoniakreagensen finns intet bly; om den däremot icke försvinner måste man göra vidare

undersökningar. Blvhaltiga färger betraktas såsom gifter.


Men hur goda apparater man än har för att bestämma luftens halt av skadliga
ämnen, så måste man dock alltid förutse - det oförutsedda och vara i stånd att på
ort och ställe utföra en hel serie av kompletterande undersökningar. Så kan till
exempel luften i verkstäder innehålla icke blott giftiga gaser utan även ångor och fasta
partiklar, t. ex. av kvicksilver eller blyhaltigt eller arsenikhaltigt stoft. För att
kontrollera hygienen i sådana fall måste man ha tillgång på ett verkligt
transportabelt laboratorium.

Jag vill här sluta denna överblick på metoderna för bestämning av luftens
renhetsgrad. Den toxikologiska kemiens användning på denna del av hygienen har att
uppvisa framsteg, om vilka ingen borde vara okunnig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free