Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
VETENSKAPEN OCH LIVET
Dessa färjor skulle säkert bli de största i
Europa, ja i hela världen.
Även Norge tänker insätta ångfärjor
mellan en hamn vid Skagerack (Kristiania
eller Larvik) och yttersta udden på Jutland
för att få en snabb och direkt förbindelse
"mellan Norska Statens järnvägsnät och det
danska.
Omöjligheten att bygga en fast bro över
Messinasundet har föranlett de italienska
statsbanorna att sedan 1896 använda
ångfärjor, som transportera tågen mellan
Messina och de båda fastlandshamnarna Riggio
och San Giovanni. På den sistnämnda linjen
transporteras årligen 600.000 resande och
80.000 vagnar på 82 meter långa färjor om
1.292 ton.
Italienska ministeriet för offentliga
arbeten undersöker också möjligheterna för
en linje mellan Vallona och Brindisi (126
kilometer) eller Otrante (175 kilometer),
vilket skulle sätta Italien i snabb förbindelse
med Serbien och Turkiet genom järnvägen
Vallona-Monastir, som italienska staten
erbjuder sig att bygga på egen bekostnad. De
89 meter långa båtarna på 2.180 ton skulle
göra överfarten på fyra eller sex timmar.
Andra mindre studerade och mindre
brådskande projekt röra ångfärjelinjer mellan
Syracusa (Sicilien), Tripolis och Tunis.
Planen på en direkt linje mellan Paris och
Dakar omfattar en ångfärjeförbindelse
mellan den spanska hamnen Tarifa och Tanger
i Algeriet.
Dessutom har Spanien kommit upp med
ett förslag till förbättring av sina relationer
med Algeriet genom att ombygga
järnvägarna Port-Bou-Barcelona-Carthagena till
samma spårvidd som de franska, d. v. s.
1,44 m. i stället för 1,60 m. Från den sist-
nämnda platsen skulle vagnarna
transporteras med färja ända till Oran.
Den engelsk-belgiska trafiken var före
kriget av mycket stor betydelse så väl för
resandetrafiken som för godstransporten
mellan Ostende och Dover och mellan
Antwerpen och Harwich.
De talrika resande som vilja komma över
från England till Belgien skola utan tvivel
med nöje se att man upprättar en
ångfärjelinje mellan Zeebriigge och Harwich.
Detta projekt är under utförande, och
man har tillsatt en inflytelserik kommitté,
bestående av framstående personer från de
förnämligast intresserade länderna,
Frankrike, England, Belgien, Italien, etc. för att
ordna det för trafiken oundgändliga
handelsavtalet. *
Den ombyggda hamnen i Zeebriigge är
alldeles given såsom utgångspunkt för
godsfärjorna, medan Ostende bibehåller den
internationella persontågstrafiken
(Ostende-Wien) som före 1914 utgjorde en av dess
förnämsta inkomstkällor.
Nu då kriget är slut kan man omtala
vilken stor tjänst man haft av en färja som
förde militärtågen över Suezkanalen vid
Kantara, medan man väntade på att en
svängbro skulle byggas. Under ett och halvt
år transporterades på detta sätt
tjugofemtusen vagnar mellan det egyptiska
statsbanenätet och det militära järnvägsnätet, som
byggdes öster om kanalen (asiatiska stranden).
Man skall få se, vilken utveckling färjorna
snart komma att få för sjötransporten på de
europeiska haven, och frågan är en av de
intressantaste man för närvarande har före,
såväl i avseende på de europeiska ländernas
handelsförbindelser med kolonierna i norra
och västra Afrika som sinsemellan.
KAN ÖRAT ERSÄTTA ÖGAT?
De blinda ha hittills varit hänvisade till
att läsa böcker som blivit speciellt
framställda för deras räkning medels de gängse
alfabeten för blinda. Man har emellertid nu
konstruerat en apparat, som skall sätta dem
i stånd att läsa på vanligt sätt tryckta
böcker. Apparaten kallas »Optofon» och
beror på selens egenskap att förändra sitt
elektriska ledningsmotstånd vid växlingar i
ljusstyrkan, som vi omtalat här flera gånger.
Boken lägges över instrumentet med texten
nedåt och utsättes där för intermittent ljus,
som får falla på sidorna. Det reflekterade
ljuset faller på^ en selentavla, som står i
förbindelse med en telefon, vilken ger en serie
ljud motsvarande de olika bokstävernas form.
Man hör i telefonen olika sammanställda
korta och långa toner som motsvara
morsetelegraf alfabetet. En blind skall kunna lära
sig att uppfatta ljuden på 90 timmar, så att
han kan läsa denna ljudtext, vilken dock
till en början är svår att uppfatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>