- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång V: 1920 /
43

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET ASTRONOMISKA URET
PÅ KATEDRALEN I STRASSBURG

Det astronomiska uret i katedralen i
Strassburg är säkert det egendomligaste
i världen.

Kyrkan har haft tre olika astronomiska
ur, av vilka det sista, det nuvarande
underverket, konstruerades av en fransman, Jean
Baptiste Schwilgué (1776 — 1856), och
invigdes med stor pomp och ståt 1842.

Det första uret i
katedralen insattes 1354 under
ärkebiskop Johan av
Lich-tenberg. Det
tyckes i
huvudsak ha bestått
av ett
astrola-bium, vars
visare angåvo
solens och
månens rörelser
samt
timmarna; det innehöll
vidare ett icke
perpetuellt
kalendarium, en
automatisk
scen som
föreställde de vise
männens
hälsning till Maria,
en galande gallisk tupp
samt ett klockspel.

Katedralen i Strassburg
äges av en gammal
institution känd under namnet
»Oeuvre Notre Dame».
År 1547 uppdrogo
sällskapets föreståndare åt
Krister Herlin, Michel
Herr och Nikolaus Buckner att göra upp
planen för ett monumentalt astronomiskt ur,
som de ämnade låta utföra, men döden
och de religiösa striderna hindrade
mekanikerna att fullgöra sitt uppdrag. År 1570
återupptog matematikern Conrad Rauhfuss
kallad »Dasypodius» Krister Herlins
projekt i samarbete med astronomen David
Wolkenstein från Breslau. Till mekaniker
valdes bröderna Isaac och Josias Habrecht
från Schaffhausen. Invigningen ägde rum

den 24 Juni 1574. Dasypoidus ur, som
numera förvaras i Oeuvre Notre Dames
museum, innehåller en mekanisk kalender,
placerad bakom en himmelsglob; ett
astro-labium med månens faser, flera automatiska
scener samt en galande tupp på spetsen
av tornet, vilket innehåller de tunga vik^
terna som driva urverket.

Himmelsgloben, som är
mycket konstnärlig, visade
de 1.020 stjärnor som voro
kända på
Ptole-meus tid,
grupperade i
fyrtioåtta konstellationer; den vred
sig kring sin
axel medan
solen gick
omkring ekvatorn
på tjugofyra
timmar och
månen på
tjugofem. Kalendern, som var
upprättad efter
ett föga
noggrant system,
var tre meter i
diameter och bestod av
två rörliga koncentriska
ringar med en fast skiva
i mitten.

Detta ur restaurerades
två gånger åren 1669 och
1752, men mekanismen,
som nöttes ut med tiden,
slutade att gå 1789.

Att fullkomligt rekonstruera detta under r
verk blev en livsuppgift för urmakaren Jean
Baptiste Schwilgué i Strassburg.

Schwilgués ur påbörjades den 24 juni
1838 och avslutades och gick första gången
söndagen den 2 oktober 1842. Det kostade
ungefär 102.000 francs.

Strassburgeruret innefattar så som
Schwilgué byggde det två olika klasser av
mekanismer nämligen automaterna och de
vetenskapliga instrumenten.

D JURKRETSEN PÅ DET
ASTRONOMISKA URET

Astrolabiets cirkel, som är konstnärligt

utsirad och dekorerad, innefattar tolv raka

armar som var och en motsvarar ett av

djurkretsens tolv tecken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1920/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free