Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS ENERGIFÖRRÅD
329
tycks vara omöjlig av ekonomiska
skäl. De skogrika länderna intaga
därför en gynnad ställning i detta
avseende. Innan andra industriländer
bli i stånd att ersätta kolet med
trä, måste man finna en ekonomisk
lösning på transportproblemet, vilket
för närvarande synes möta
utomordentliga svårigheter.
Två andra energikällor, till formen
mycket starkt utbredda, böra
ytterligare nämnas, nämligen vinden
och solskenet. De äro utomordentligt
kraftiga, respketive 5.000 och 70.000
gånger det brända kolets. Vindens
energi upptages med väderkvarnar,
vilka varit i bruk i Europa sedan
1.OOO-talet. Dessvärre är vindens kraft
ytterst ojämn och därför oekonomisk
och föga användbar.
Solstrålningen kan koncentreras
medelst speglar på en ångpanna,
som står i förbindelse med en
ångmaskin. Den bäst kända av dessa
solmaskiner konstruerades av John
Ericsson och beskrevs i Nature kvlSS8.
Den utgjorde en förbättring av en
tidigare maskin, konstruerad 1860.
Vid sina försök i New York erhöllJohn
Ericssoft en effekt av en hästkraft med
en spegel på tio kvadratmeters
öppning. Senare upptogos dessa
experiment i kommersiell skala av Ing.
Shuman med speglar på innalles 1.200
kvadratmeter vid Meadi 10 kilometer
söder om Kairo i Egypten, sedermera
flyttade till Sudan. Shuman erhöll
halva den effekt Ericsson uppnådde;
dock torde genom förbättringen
Ericssons resultat kunna överträffas.
Den förbättrade solmaskinen tycks
vara ägnad att spela en betydande
roll vid öppnandet- av torra tropiska
områderi för odling, vilket också
Ericsson med stor energi framhöll
att den skulle göra. I dessa delar av
världen ligga stora öknar, såsom
Sahara, Arabiska öknen, Syriska
öknen och Mesopotamiska öknen,
vilka i historisk tid varit säte för
blomstrande kultur, men nu äro
hemvist för vandrande horder. Dessa
länders tillbakagång berodde på att de-
ras vattenledningar och
bevattningsanläggningar förstördes, och den
nuvarande vandrande befolkningen är
icke i stånd att restaurera dem. Med
hjälp av solmaskinen skulle man
kunna återställa det gamla
jordbruket i dessa distrikt, och även
industriella verk skulle kunna
grundas på utnyttjandet av solmaskinen.
Det är icke blott i öknarna som solen
skiner nästan oavbrutet under större
delen av året. Även vidsträckta
områden i Spanien, Grekland och
Nordamerika äga ett sådant klimat, att
de skulle ha fördel av att införa
solmaskiner. I andra delar av världen, där
himlen är betäckt större delen av året,
såsom i Kongo och Amazonas, eller
i sådana som ligga närmare polerna,
såsom de tempererade zonerna, kan
solmaskinefi endast bli till ringa
nytta.
Det förefaller mycket möjligt att
civilisationen och kulturen, när det
fossila bränslet tagit slut, komma
att återgå till sina födelseplatser
kring Medelhavet och till
Mesopotamien i den gamla världen och till
Centralamerika och Inkas land i den
nya.
I enlighet med några av mig gjorda
beräkningar kommer en ökning av
kolsyrehalten i atmosfären att giva
hela jorden ett mera likformigt och
varmt klimat. Vi kunna därför
antaga att genom kolens förbränning
vårt klimat kommer att närma sig
tertiertidens. Vidare stimuleras
växtligheten i hög grad genom
absorptionen av kolsyran i marken, och denna
ökas genom att kolsyran i luften ökas.
Det är därför möjligt, såsom jag sökt
visa i min bok Världamas
utveckling, att industriens utnyttjande av
allt användbart kol kommer att i
hög grad gynna agrikulturen och
skogarnas tillväxt i de tempererade
zonerna, vilka nu äro kulturens
huvudsäte. Dessa områden skulle då icke
blott få vidkännas smärtsamma, utan
även några nyttiga följder såsom
resultat av det nuvarande ödslandet
med våra bränsletillgångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
