- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
23

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLOCKSPELEN OCH DERAS MEKANISM

23

båda högre och lägre oktaverna samt
stora tersen och kvinten. En klockas
ton beror såväl av de ingående
beståndsdelarnas natur och riktiga proportioner
som av de olika harmoniska
övertonernas respektive styrka. Denna styrka
beror i sin tur på förhållandet mellan
klockans dimensioner: höjd, diameter,
tjocklek. Sålunda ger en allt för tunn
klocka en tunn och dämpad ton, medan en
för tjock klocka ger ifrån sig ett hemskt
ljud som en gammal kastrull. En god
gjutares skicklighet - och hemlighet -
ligger i hans blandningskonst.

Emedan varje klocka är fullständigt i
jämvikt ur musikalisk synpunkt, så har
gjutaren att anordna sina oktaver så att
ensemblen blir lika harmonisk som ett
gott piano. Man har sedan
att sätta upp det hela så att
den musikaliska effekten blir
så stor som möjligt, vilket
icke alltid är lätt, ty
kyrktorn och klockstaplar ha i
allmänhet icke varit byggda
för installering av klockorna
till ett stort klockspel.
Saken blir ännu svårare, när
man, som det ofta är fallet,
tvingas att i ett och samma
torn försöka sammanjämka
klockor från olika gjutare
och olika epoker.

Den svåra frågan om
installationen leder oss till att
uppdela klockspelen i tre
avdelningar: klockor med rep,
klockor med klaver och
automatiska klockor.

Klockspel med rep
förekomma på många ställen i
England, där de sedan långt
tillbaka utgjort ett slags
sport, kallad c hänge ringing
(växelringning). Starmer
uppskattar antalet klockor i
engelska klockspel till 70.000
och nya gjutas för varje dag
av olika dimensioner.

Vid change ringing
använder man endast fem till tolv
klockor i den diatoniska
skalan. Varje klocka är upp-

hängd så att den lätt kan svänga ett
helt varv när ringaren drar i repet.
Fo-tografien sidan 22 visar den anordning
firman Taylor använt för
upphängnin-gen, som kräver en ytterst noggrann
jämviktsinställning. Figuren på sidan 21
visar ett lag ringare i arbete. Detta
består i huvudsak i att de giva varje
klocka en serie slag med undvikande av
upprepningar och kakofoniska serier.
Man kan påstå, att det knappast finns
några gränser för de brittiska ringarnes
mästerskap. Ett ackord på fem klockor
ger i själva verket 120 växlingar eller
120 olika slag och dessa kunna ringas
ut fullständigt på fem minuter, men det
behovs redan en halvtimme för att
fullborda de 720 slag, som kunna erhållas

TRANSMISSIONERNA Tlhh KLOCKSPELET I DET GAMLA

KUNGLIGA PALATSET MAFRA (PORTUGAL)

De båda tornen som resa sig på den ståtliga byggnadens fasad

hava var sitt klockspel. Nedtill ser man de ofantliga valsarna för

det automatiska spelet. Intet annat klockspel har att uppvisa en

så invecklad anordning med transmissioner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1921/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free