- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
29

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOTOGRAFISK SKULPTERING

För omkring femtio år sedan
uppfann Willéme sin sinnrika
foto-skulpturprocess för att med fotografierrs
tillhjälp åstadkomma statyer, byster och
reproduktioner av konstverk och
levande modeller.

Han uppnådde genast stor framgång
och vi skola här i korthet beskriva hur
hans process gick till.

Först fotograferade han föremålet
eller personen som skulle fotoskulpteras.
Mitt i en stor rotunda, som belystes
uppifrån, fanns en sockel på 1,5 meters
höjd över marken och i omkretsen
delad i 24 lika delar; runt kring
rotundan och på lika avstånd från sockeln
voro 24 fotografiapparater
placerade.

Modellen ställdes på sockeln
rakt under en kula, som var
upphängd i rotundans valv och
angav lodlinjen. Sedan
apparaterna blivit inställda fick
föremålet, ifall det var en
levande modell, intaga sin definitiva
ställning på sockeln och
fotografen tryckte på en knapp som
på en gång öppnade de 24
slu-tarna under så många sekunder
eller bråkdelar av sekunder
som det behövdes för
plåtarnas exponering. Man fick på
detta sätt negativ, som
åter-gåvo modellen i 24 olika
profiler. Efter framkallning och
fixering tog man sedan lika
många positiva bilder.

Därefter överlämnades
bilderna till en tecknare, som
med hjälp av projektion
utförde en vanligen fördubblad
figur av den önskade
skulpturen. För detta ändamål
upptog han på en pappersskärm en
mycket förstorad projektion av

fi G. 1.

klichéen; han fäste konturerna,
tecknade huvuddetaljerna och angav medhjälp
av ett streck från kulan, som var
återgivet tvärs över bilden, modellens
lodlinje. Denna teckning tjänade som
ledning för pantografmaskinen som
gjorde skulpturen. Maskinen bestod av: 1,
ett bord med en roterande skiva, vars
platta var indelad i 24 delar och som
kunde skjutas fram och tillbaka medels
skruvförskjutning; 2, en stor trätavla,
på vilka teckningarna placerades i tur
och ordning; 3, en pantograf med dess
båda spetsar, av vilka den ena, som var
kort och mjuk, följde teckningens
linjer på papperet utan att förstöra detta,

OP-

PERSPEKTIVISK BILD VISANDE DET
TISKA SYSTEMET

A, modell; B, gejdrar för att närma eller avlägsna
apparaterna i förhållande till centrum; 2, 3, 4, 5, 6, 7 omväxlande
projektionslampor och fotografikameror placerade i olika
vinklar i förhållande till modellen (kamerorna fungera likaledes
som projektionsapparater under arbetets senare del) ; 8,
projektionsapparat ur andra serien, som bildar en sned vinkel med
första serien. Man ser endast denna på bilden men i
verkligheten är det minst sex

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free