Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?.#.
INSEKTERNA SOM BYGGMÄSTARE
Av A. LABITTE
Det finns knappast
något intressantare än
att vara med och se hur
en insekt, t. ex. en geting,
bygger sitt bo; med vilken
intelligens, med vilken
skicklighet den går till
verket och med vilken energi
den fullföljer sitt arbete.
Allt vad den gör tyder på
en medfödd känsla för
arbete, ihärdighet, mod och
låt oss gärna erkänna det,
talang.
Insekten utvecklar under
sitt liv en förvånansvärd
intelligens och verksamhet;
han borrar, skär och fogar
ihop materialet; han är
snickare, murare och
vävare, och hans byggnadsverk
är ofta mycket mera
fulländat än ett fågelbo.
Se blott på rosenbiet av
släktet Megachile. Det är
ett solitärbi, d. v. s. det
lever icke i samfund.
Honan är endast 10 till 12
millimeter, svart till färgen
och beklädd med ett fint
grått ludd, en smula
gulbrunt på sidorna, medan
undersidan av kroppen är
rödbrun och prydd med
små ljusa fläckar på
sidorna. Det träffas i våra
trädgårdar från maj till
september. När honan skall
bygga sitt bo väljer hon ut
en mur eller en väl
tilltrampad jordyta t. ex. på
en gångstig eller allé. Där
borrar hon en liten gång på
BO BYGGT AV
"CHIRA-CANTUN PUNCTORUM"
Denna spindels bo är
synnerligen lätt och delikat, vävt
av tunna bländvita trådar
och byggt på grässtrån, som
spindeln binder ihop till en
liten bukett.
tre eller fyra millimeters
djup och delar upp den i
flera rum medels
förhän-gen av rosenblad, eller
hallonblad.
Om hoi> finner en färdig
håla, t. ex. efter en
daggmask, eller ett stycke
vassrör, använder hon sig av
detta, men som hon för
sitt ändamål icke behöver
mer än ett två centimeter
långt hål, täpper hon till det
överflödiga med blad eller
bladbitar, som skjutas in i
röret utan ordning blott
soim fyllning. Insekten går
dock tillväga efter en viss
metod vid denna fyllning;
den rullar nämligen ihop
bladen till ett slags trattar,
som skjutas in i varandra.
Det är hennes första
arbete sedan hon borrat eller
hittat hålet.
Sedan kommer
cellbygg-ningen; antalet celler
växlar, men sällan är det
mindre än fyra; ofta finner
man sex eller åtta, stundom
tio, tolv eller ännu flera.
För att nu ställa barnens
vaggor i ordning begiver
sig rosenbiet till
rosenbuskar eller hallonbuskar och
samlar material. Hon
flyger direkt till den utvalda
busken, väljer ut ett blad
och undersöker det mycket
noga, och om hon finner
det lämpligt slår hon sig
ned och börjar tillskära det.
Hon sätter huvudet mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
