- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
43

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INSEKTERNA SOM BYGGMÄSTARE

43

färgen samt på rygg odh buk
försedd med runda, vita,
uppstående fläckar. Han håller
huvudet nedböjt mot kroppens
mitt. När ; tiden för f
örpupp-ningen inträder och
matförrådet är tomt och larven fullväxt,
sluter den in sig i en kokong
av mycket fint och tätt
spunnet silke, som den överdrar
med en gummiartad
beläggning.

Vem har icke på buskar,
björnbär och annat grönt, som
kanta stigarna genom ungskog,
lagt märke till Polistes""
eleganta bo. Under de första
vackra dagarna fäster honan
en kaka hängande på ett skaft.
Jag har funnit sådana bon litet
varstädes till och med på sädesstrån.

Den franska Polistes är en smula
mindre och smärtare än den vanliga
getingen ; hon är svart med en huva; den
ovala bakkroppen är kort skaftad och
förtunnad vid basen; hon har två gula
fläckar på mellankroppen, två fläckar
på första och andra bakkropps ringen.
En på samma gång allvarlig och rik
dräkt. Hon placerar boet i vertikal led,
nästan alltid riktat mot söder; det
består uteslutande av en enda kaka utan
hölje, mera sällan lägger hon en andra
uppe på den första och fäster den med
stödjepelare. Cellerna äro öppna och
* Polistes gallica, förekommer i Frankrike.

BEGYNNELSEN
»VESPA MEDIA"

TILL ETT GETINGBO AV
TAGET PÄ ETT PÄRONTRÄD

STYCKE AV ETT BÄLGETINGBO FUNNET - I

IHÅLIG TRÄDSTAM

Bålgetingen "Vespa crabro" är den största och ilsknaste av
våra getingarter; dess bo är vanligen mycket stort och
innehåller ett växlande antal kakor.

deras antal växlar. Jag har bon som
innehålla från 20 till 160 celler.

Av bark, blad, ett slags vax och
saliv tuggar honan en deg, som torkar
till ett segt papper. Hon gör först
skaftet, som bär upp kakan, och
limmar fast detta stadigt vid en gren, helst
icke alltför högt över marken. Hon
fäster mycket stadigt; blåsten kan
bryta av grenen, men skaftet lossnar icke.
Därefter bygger hon kring skaftet
några få celler; dessa framställas av en
deg, som när den en gång torkat och
blivit fint bearbetad, bildar ett slags
grått, filtat och mycket kraftigt
papper. Cellerna äro icke alltid
regelbundna till formen; de flesta äro sexkantiga
och detta är vanligast, men jag har bon,
där några celler äro runda. Ofta
finner man under kakan, som vanligen är
äggformig, 3 eller 4 celler. Jag vet
icke varför de finnas där, men förvisso
har icke Polistes placerat dem där utan
avsikt.

Så snart de första cellerna blivit
färdiga lägger honan ett ’é,gg i varje cell,
och detta utkläckes efter några dagar.
Av dessa larver blir det arbetare. Allt
under det modern fortsätter att bygga
föder hon dem omsorgsfullt. När
larv-och puppstadiet äro överståndna och
arbetarna blivit fullvuxna, hjälpa de
modern att bygga boet; de öka byggna-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free