- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
45

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INSEKTERNA SOM BYGGMÄSTARE

45

..%,"’ /

STYCKE) AV ETT HUMI/EBO

För att skydda sitt bo, som ligger alldeles i
jordytan, betäcka humlorna cellerna i detsamma med
mossa. De bilda därvid en kedja och langa
mossbitarna till varandra, varefter andra humlor stapla
upp dem på byggnadsplatsen.

lager, ofta femton stycken, av ett sorts
grått papper. Detta är gjort av en deg,
som insekten formar av fibrer av
gammalt trä, torkade löv och sin egen saliv.
Samtliga dessa papperslager äro
stundom femton centimeter tjocka.

När getingen bestämt sig för att
upprätta sitt bo på en plats som synes
lämplig, avlägsnar hon sig först en smula och
gör en liten tur till fots; därpå flyger
hon upp hållande sig tätt utmed marken
och slår en krets kring hålet, därpå
lyfter hon sig till en större höjd och gör
nya cirklar, som bli allt större och större,
alltjämt med huvudet riktat mot
marken, så att hon icke förlorar ur sikte
vägen till det blivande boet. På detta sätt
inpräglar hon i sitt minne boets exakta
läge, och föremålen som omgiva
detsamma få tjäna som märken. Hon
upprepar dessa krets flygningar under två eller
tre dagar, även sedan hon börjat sitt
egendomliga byggnadsarbete.

Sedan hon gjort några avrödjningar
ser hon genast var hon skall börja
bygg-ningen; hon uppreser först en
centralpelare, som hon fäster antingen vid en
stor sten eller vid en rot. Denna
pelare går tvärs igenom hålan i lodrät
riktning och fästes mycket väl; den får tjä-

na som stöd för de första cellerna.
Därpå utgräves marken, hålan förstoras och
många gånger blir den femtio centimeter
i diameter; sneda gångar borras för att
det blivande boet skall få flera utgångar,
som alla i rak linje leda till jordytan.

Modern har hittills varit grurjflläggare
och hon blir nu pappers fabrikant. Hon
börjar ett första omhölje i form av ett
paraply vid pelarens fot; detta förstoras
i samma mån som antalet celler ökas;
höljet får då form av en kula, som
slutar med en kort hals.

Så snart fem eller sex celler blivit
färdiga # börjar äggläggningen. Äggen
behöva omkring fjorton dagar (stundom
16 till 17) för att utvecklas. Senare på
sommaren, då värmen blivit starkare,
räcker det med fem å sex dagar för
ut-kläckning.

De nykläckta larverna börja genast äta;
modern måste skaffa förråd för att
tillfredsställa deras aptit; trots den
ständiga omsorg hon visar larverna
fortsätter hon alltjämt att bygga nya celler och
ersätter boets ursprungliga hölje med ett
annat som är större, varvid hon
använder sig av bladen i det första som hon
tuggar om till kulor och sedan formar
till nya blad; hon utvidgar också
kakorna, som bli större i den nya byggnaden.

DET INRE AV ETT GETINGBO AV "VESPA

GERMANICA"

Detta bo är mindre än det föregående och
innehåller fyra kakor, var och en inhöljd i flera lager av

ett grått papper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free