Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
VETENSKAPEN OCH LIVET
MURAREBIET BYGGER SITT BO Pä
STEN-TEGELMURAR MEN AKTAR SIG NOGA FÖR ATT
BYGGA PÄ RAPPNING
Sedan cellerna blivit halvfyllda med en hohungsdeg lägger
visen ett ägg i varje cell samt murar dem färdiga, varpå
hon täcker dem med ett lager murbruk, som blir mycket
hårt och för en förbigående ter sig som en lerklump som
stänkt upp på väggen.
som skall användas till cellväggarna.
Hon tar med sig hem till röret
omsorgsfullt tuggad jord samt grus. Hon
blandar detta med märg, och det hela fuktas
med saliv. På detta sätt får hon ett
utmärkt murbruk.
Hon bygger nu cellerna, som äro
långsträckta, cylindriska och sluta med en
rund, tunn v’éiggt liknande ett väl spänt
trumskinn. När larven genomgått sin
utveckling därinne och skall förpuppas,
tapetserar han väggarna med ett
siden-artat ämne, som är alldeles vitt och
glänsande.
När Odynerus avslutat en cell, gör
hon en andra och sedan en tredje.
Stundom bygger hon åtta eller tio i följd,
men .oberoende av varandra och med
mellanväggar av märgstycken. I varje
cell lägger hon ett ’ågg. Den ända av
cellen, som vetter mot rörets utgång,
motsvarar alltid larvens huvud. Den
slu-tes till som jag förut sagt.
Jag skall hastigt beröra bi ens vackra
arbeten. De äro allmänt kända, ty vem
har icke sett de präktiga guldgula
kakorna med vaxceller fyllda med honung
eller ’ågg, drottningceller, drönareceller
och arbetareceller. I kupan äro
kakornas storlek beräknade av vaxbyggarna,
som se till att ingen plats går förlorad;
de fästa kakorna och täppa
omsorgsfullt till varje mellanrum som
kan vara skadligt, vare sig för
temperaturens bibehållande i
kupan eller för dess säkerhet. Och
vem har icke sett alla de rikedomar
som bina magasinerat! Alla dessa
med lock försedda sexkantiga
celler som slutits till hermetiskt! Vem
har icke med blicken följt
arbets-bien, som outtröttliga fara omkring
för att samla honung och frömjöl
ofta långt bort från kupan. Bien
arbeta intensivt: ingen fabrik kan
jämföras med en bikupa i
avseende på rörelse, ordning och ekonomi.
En annan skicklig arbetare är
Megachile muraria eller
murarebiet. Som namnet anger bygger
det sitt bo på murar, och det
föredrar stenmurar eller tegelmurar
utan rappning, ty det vill ha ett
stadigt bo; rappningen kan falla av eller
lossna från muren vid blåst ooh regn.
Sedan murarebiet valt ut en lämplig
för solen utsatt plats, beger det sig ut
för att söka rätt på sand och fint
grusdamm, som det utväljer med största
omsorg; sedan det funnit sandtaget
använder det gruset och sanden för att
framställa ett murbruk. Det knådar med
tänderna materialet uppblandat med saliv
och stundom en smula vatten och bildar
av detsamma ett slags cement, som det
bär till byggnadsplatsen. Där lägger det
omedelbart grunden. Det tuggar ånyo
murbruket, klappar och knådar det .med
framfötterna samt formar en liten
byggnadssten, som det fäster på muren med
ett kraftigt tryck så att den skall fästa
väl. .Sedan detta är gjort, flyger biet
tillbaka till sandtaget, där det tar nytt
material, som behandlas och formas på
samma sätt som förut. Detta upprepas tills
cellen blivit till tre fjärdedelar färdig.
Då fyller hon den till hälvten med en
deg av honung och frömjöl, lägger ett
ägg på degen samt bygger cellen färdig
och sluter till den. Hon bygger därpå
ytterligare 6 till 10 cellar samt
överdrager det hela med murbruk, så att det
ser ut som en smutsklump på muren.
(Vi skola fortsätta denna intressanta studie i en
kommande artikel.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
