Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
VETENSKAPEN OCH LIVET
"JEANNE D’ARC OCH FÄLTMARSKALKEN AV
RICHÉ-MONT" EFTER EN TAVLA AV E. TOUDOUZE
Detta ståtliga tapisseri, som fullbordades 1906, .är 5,54 meter
högt och 2,65 meter brett. Utförandet tog flera år och
framställningskostnaderna uppgingo till 28,000 francs, vilket icke
kan anses högt i betraktande av arbetets art. Den pryder en
av salarna i justitiepalatset i Rennes.
och den andra republiken
återgav man blott Vernet, Rubens,
Raphael, ehuru man visade en
viss tendens till dekoration.
Redan under kejsardömet
kopierade man blott gamla
målningar. Napoleon försökte
visserligen ändra detta sakernas
tillstånd, men han saknade tid
och förmådde icke reagera
tillräckligt kraftigt. Därför kan
man säga att tapisserikonsten i
Frankrike låg i dekadans från
revolutionen till tredje
republiken. Det var snarare en tid för
tapeter och boaseringar än för
vackra vävnader.
Men denna konst hade dock
upplevat en ärans och glansens
tid. Om vi gå tillbaka från
revolutionen till Ludvig den XIV
se vi på 1700-talet Boucher
införa en ny och blomstrande stil
med lantliga tapisserier och
galanta nymfer. Efter hans
kartonger vävde man förtjusande
stycken såsom Venus hos
Vul-kanus, Anrintha och Sylvia,
Philis och Sylvia. Före honom
hade Coypel komponerat lätta
vignetter och tolkat scener ur
Moliéres Psyke, Racines
Atha-lia och Bajazet, Corneilles
Ro-dognne och Quinaults Alceste
och Armidas. Charles Parrocel
återgav Turkiets Ambassad
defilerande 1721 Place de la
Concorde och Frangois Desportes
hyllade de franska kolonierna
med sin berömda serie Indiska
bonader.
Nu hava vi kommit tillbaka
ända till Gobelinfabrikens
ursprung under Ludvig den
XIV:s århundrade, då de
sköna konsterna åtnjöto en
utomordentlig uppmuntran.
Mignard ledde då Gobelins.
Före honom var Charles
Le-brun konstnärlig direktör för
fabriken, som Colbert, dess
grundläggare, styrde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
