- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
104

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

VETENSKAPEN OCH LIVET

KVARTSLAMPA AV GALLOIS’ SYSTEM

A, positiv pol eller positiv behållare med
kvicksilver; V, negativ pol eller negativ behållare
likaledes med kvicksilver; Z, ljustub; H, konisk spole
i serie; K, ankare; N, hävarm; R U, tändarens
axel; I, reostat.

ning på 220-250 volt och
förbrukade 3,5 ampere för att giva ett
Hef-nerljus pr cirka 0,25 watt.
Eftersom temperaturen på
kvicksilverångan var mycket hög i lampan och stod
vid ett tryck av omkring 2 atmosfärer
måste man framställa lampan av
kvartsglas, vilket som bekant är
mycket eldfast; den kunde då också få
betydligt mindre längd.

Tandningen gick så till att man
först lutade lampan så att man fick
kortslutning mellan de båda
elektroderna genom bildningen av en
kvicksilverbrygga, varpå man sedan åter
vände den rätt för att avbryta
kortslutningen och få fram en ljusbåge.

Ljuset från denna lampa under
tryck var rikare på röda strålar än
Cooper Hewitts förut konstruerade
lampor,, vilka nästan saknade sådana
strålar.

För att få fram största möjliga
ljusstyrka med kvicksilverlamporna måste

kvicksilverångans tryck vara så stort, att
den motsvarande temperaturen smälter
vanligt glas. Detta var anledningen till
att Cooper Hewitts ursprungliga lampa,
som var framställd av vanligt glas och
följaktligen blott kunde uthärda en
temperatur motsvarande ett lågt tryck,
endast gav ett medelgott resultat. Den
åstadkom emellertid maximum av vad
en kvicksilverljusbåge kan giva i
glashölje. Kvarts, som smälter först vid
1.800 grader, motstår fullkomligt de
höga temperaturer som svara mot höga
tryck, och detta är anledningen till att
man använder kvarts i stället för glas.
Det medförde emellertid stora
svårigheter vid fabrikationen, när man
skulle ersätta glaset med kvarts, och den
största svårigheten låg i att få en
ledning för strömmen genom höljet
tillräckligt tätt för att lampan skulle
kunna hållas lufttom. När höljet består
av vanligt glas räcker det att insmälta
en platinatråd i detta, ty platinans
utvidgningskoefficient är nästan lika med
glasets (åtminstone för vissa glassorter)
och man kan göra en lödning som
icke brister, då lampan uppvärmes eller

IMIMiilWfBflllllflif ?.::;lll
Bili| JJifc.M,,,....:;, W^
^##^ :%^ B
1

^^y^ Jill
Är ? I* ^rr-.....-;––-~-~––-~~~{\
HB

MBL" ........lliJ"

1

GALLOIS’ LAMPA INFATTAD I SIN GLOB

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free