- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
119

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

INSEKTÄTANDE VÄXTER

119

terna, utan att man därför behöver
tillgripa en antropomorfistisk eller
zoomor-fistisk matsmältning.

I % likhet med Nepenthes har en
Til-landsiaart, Tillandsia usnoides, kannor
fyllda med en vätska, som värderas högt
av alla törstande resande och som
avsöndras av stomater
liknande dem hos Nepenthes. Även
i dessa kan man finna mer
eller mindre upplösta lik av
drunknade smådjur samt
mögel, alger, mikrober och
levande infusorier. Vidare
vet man att epifyternas blad
kunna absorbera vissa
substanser, som ligga på deras
yta. Det är sålunda icke
omöjligt att epifytväxten
genom bladen utnyttjar de
näringsmedel, som ödet fört
inom deras räckhåll. Vinden
kan ha åtagit sig att skaffa
dem mineralämnen, regnet
levererar vatten, ty enligt
Duchartre förslår icke den
med vattenånga mättade
luften, Regnvattnet kan väl
dessutom innehålla några
spår av kväveföreningar.
På detta sätt skulle epifytens
näring kunna förklaras.

Men av våra försök
utförda vid Tamaris sur Mer
framgår att man måste
räkna med ännu en annan
kvävekälla.

Tillandsia diantoides, som
användes vid våra försök,
har inga urnor, men om man
i lupp undersöker bladens
yta ser man att det där finns
mycket små fördjupningar,
som icke äro annat än
vatten-avgivande stomater, vilka
avsöndra vatten, då
omgivningen är starkt
fuktighetsmät-tad. Dessa hålor se ut som små korgar,
vilkas eleganta form särskilt i kanten
påminner om sådana små veckade
pappersformar, i vilka man lägger kanderad
frukt. I dessa små utvidgade behållare,
som i botten stå i förbindelse med bladets

vattenhaltiga paremkym, har jag träffat
sporer och lägre svampar samt
mikrober, som där finna gynnsamma
förhållanden för sin förökning. Man finner
där också kristaller av organiska
substanser, spillror som sannolikt
härstamma från sönderdelning eller utsöndring

FIG. 8. - EPIFYTVÄXT FRÅN SYDAMERIKA

(PLATYCERIUM GRANDE)

De stora, egendomligt skurna bladen hänga blott fast vid
trädstammen, som tjänstgör som stöd, men de hava inga rötter i
stammen.

av dessa klorofyllösa växter, ty man
återfinner dem i artificiella kulturer.
Deras absorption genom epifyternas
blad har länge varit bevisad, och man
kan därför tänka sig, att denna källa
till kvävegödning utnyttjas av luftblom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free