- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
287

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETSADE KRISTALLGLAS

287

De fyra successiva lagren ligga sålunda
exakt över varandra; om de hava
samma fysiska egenskaper draga de vid
av-kylningen ihop sig på samma sätt; i
annat fall brister pjäsen. Detta inträffar
olyckligtvis alltför ofta och är en av de
stora stötestenarna i denna fabrikation.

Man undviker det så långt som
möjligt genom att avkyla mycket långsamt.
Pojken som tagit upp pjäsen på spaden
lägger in den i en valvugn vid ungefär
8oq graders temperatur, varest värmen
bibehålies så att temperaturen sjunker
mycket långsamt. Valvet utgöres av en
lång tunnel, i vars ena ände härden är
belägen och vars andra ände är öppen
till fria luften. Inne i tunneln rör sig
ett tåg bestående av små vagnar.
Pojken sätter den ännu mycket varma
pjäsen på vagnen närmast härden, och när
vagnen är full dragés den av ett spel
som står vid den fria öppningen ett så
långt stycke framåt som motsvarar en
ny vagnslängd. Då temperaturen i
tunneln sjunker i samma mån som man
närmar sig öppningen avkylas pjäserna så
småningom och äro fullkomligt kalla
när de komma fram till mynningen i
fria luften, varest man uppsamlar dem
för att bära dem till dekorationsateljéen,
där de skola underkastas ett lika
minutiöst arbete.

Artisten, som alltid är en skicklig
akvarellmålare, studerar teckningen han
skall göra på ett papper, efter vilket
etsningen utföres. Han målar detaljerna i
färger motsvarande de.effekter han kan
ernå genom kristall färgerna, som ligga
över varandra i massan. Akvarellen
överlämnas till gravören som använder
den som modell, när han skall belägga
pjäsen med asfalt. Gravören tecknar
direkt på pjäsen och täcker med asfalt
de delar som skola bevaras och
framträda i relief. Han täpper till pjäsens
mynning eller asfalterar den helt och,
hållet samt låter den torka. När
asfaltlagret är torrt doppar han ned föremålet

i ett bad av fluoryätesyra som har
egenskapen att hastigt angripa och etsa glas.

Syran verkar på glaset både i
vätskeform och gasform, men resultaten av
dess inverkan äro helt olika. Som
vätska fräter den glaset utan att taga bort
dess genomskinlighet; i gasform etsar
den och gör matt och tack vare detta
kunna dekorationsmotiven varieras i
det oändliga.

Pjäsen som utsatts för fluorvätesyran
angripes på alla partier som icke äro
skyddade av asfalten. Dessa framträda
sålunda i relief, medan den andra
färgen visar sig. En av fotografierna som
åtfölja vår text visar de olika faserna
i gravyren sedan vasen passerat baden,
vilka varje gång låta nya färger
framträda och förändra landskapet eller
dekoreringen som konstnären preparerat.
Först efter noggranna och ofta
upprepade undersökningar i varje bad hejdar
eller förlänger man etsningens inverkan,
vilken på alla angripna partier lämnar
kvar en vit hinna av silikat, som sedan
avlägsnas. Men badet ger icke alltid
den önskade fullkomningen; man
överlämnar då pjäsen till en smärgelgravör,
som även han är konstnär på sitt område.

En sista operation består i att låta
pjäsen gå igenom ett bad som satinerar
den, d. v. s. gör färgerna matta och
låter dem framträda i hela sin styrka.
Därpå tvättar man omsorgsfullt i
bensin och torkar. Nu återstår blott att
lämna över föremålet till montören, ifall
det skall ingå några metalldelar i
detsamma.

Sådan ar den fulländade metod som
numera användes på kristallglas och
som lämnat långt bakom sig alla de
gamla förfaringssätten med målning och
ko-lorering. Här är det själva kristallen
som färgats i successiva lager; gravören
söker upp dessa lager och förlänar
därigenom tonerna en genomskinlighet och
friskhet som man förr aldrig kunde
uppnå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:44:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1921/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free