- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
323

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vetenskapen och Livet

MAGASIN FÖR VETENSKAPERNA OCH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA LIVET

Redigerat och illustrerat för alla
Utgivare: Fil. Kand. Edvin Thall - Förlag: Hugo Gebers Förlag

Eftertryck av text och illustrationer férhjudes
Copyright by Thall &* Carlsson 1921

Årg. VI N:r 6

November-December 1921

Serie N:r 33

DET ÄR EN SVÅR KONST
ATT FRAMSTÄLLA EN GOD KLOCKA

Av A. CRESPEY

En klocka skall vara skön både till
ton och form.

Formen skall vara graciös och
elegant, men den får icke menligt inverka
på klockans ljudstyrka. Teckningen på
sidan 330 visar hur metallen bör vara
fördelad, hur den ökas i tjocklek
uppifrån och ned till kanten där
den plötsligt avsmalnar. Med
en sådan form på klockan kan
man få samma klangstyrka med
en klocka på 330 kilo som
med en på 500 kilo, vars
form är mindre gynnsam
för ljudvågornas
utbredning.

De kinesiska
klockgju-tarna, som fordom göto
ofantliga klockor, voro
okunniga om detta
förhållande, och
därför äro deras
klockor så svaga i
tonen. Enligt abbé
Brand har
den stora
klockan i Peking
som
tillkännager timmarna
en diameter på
3,65 meter och
en vikt av 60
ton. De gamla

JEAN D’ARC FÄRDIG ATT FÖRSÄNDAS

kinesiska klockorna hava en helt annan
profil än de moderna europeiska; en del
äro nästan cylindriska, medan andra äro
utvidgade på mitten, och ofta är nedre
kanten skuren i flikar såsom på en
blåklocka.

De kristna kyrkornas klockor voro
länge mycket små. Från Karl
den Stores tid omtalar man
såsom något högst underbart en
klocka som vägde 200 kilo. På
1 ooo-talet insattes en
klocka som vägde 1.300 kilo
i Saint Aignan kyrkan i
Orleans, men icke förrän
1358 finner man en
klocka på 5.500 kilo i
Valen-ciennes. Först från den
tiden började man gjuta
verkligt stora
klockor. Jacqueline i
Paris (7.500 kilo) och
den stora klockan i
St. Peterskyrkan i
Rom (5.780
kilo)
härstamma från denna
tid. År 1215
fick Lunds
domkyrka en
klocka som
kallades Maria
Laura. Hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free