- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VII: 1922 /
67

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vetenskapen och Livet

MAGASIN FÖR VETENSKAPERNA OCH DERAS TILLÄMPNINGAR I DET MODERNA LIVET

Redigerad och illustrerad för alla.
Utgivare Fil. Kand. Edvin Thall — Hugo Gebers Förlag, Stockholm.

Eftertryck av text och illustrationer förbjudes.
Copyright Thall & Carlsson, Stockholm.

Årg. VII N:r 2

Mars-April 1922

Serie N:r 35

BEBODDA VÄRLDAR

Av Prof. SVANTE ARRHENIUS

Föreståndare för Vetenskapsakademiens Nobelinstitut

Ingen förnimmelse gör väl ett
väldigare intryck på människans fantasi
än det hon erfar, då hon står inför den
stjärnströdda himmelens majestät. Vad
äro väl alla dessa oräkneliga stjärnor?
Antikens största naturfilosof,
atomteoriens grundläggare, lärde 400 år före
vår tidräkning, att
vintergatan består av
ett-otal stjärnor, som
likna vår sol, som
besitter en oerhörd storlek,
och enligt den omkring
40 år äldre filosofen
Anaxagoras består av
en glödande järnmassa.
Demokrit ansåg också
stjärnornas antal vara
oändligt. De genomgå
en långsam förändring,
så att de slockna för att
åter blossa upp på nytt.

Om Pythagoras
säges det, att han lärde,
att andra planeter äro
bebodda liksom jorden.

Dessa läror klinga
fullkomligt modernt
och stå i skarp motsats

mot den aténska skolans uppfattning,
som karaktäriseras av Platos åsikt att
jorden är det äldsta gudomliga väsendet
nedanför himmelen. Aristoteles lärde,
att himmelen är en gudom och måste
därför hava fullkomliga egenskaper, till
vilka hörde att vara klotrund; likaså
måste de gudomliga
himlakropparna, av
liknande grund beskriva
cirkelrunda banor kring
jorden.

Dess värre blevo
filosofernas av den
de-mokritiska och
pytago-reiska skolan skrifter
vida mindre väl
bevarade åt eftervärlden än
deras aténska kollegers
och motståndares
arbeten, som åtnjöto ett
oerhört anseende under
hela medeltiden och
ända till våra dagar.
Men trots den
aristote-liska skolans stora
övervikt under
medeltiden funnos dock
under hela denna tid san-

NIKOLAUS KOPERNICUS
(1473_1543).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:52:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1922/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free