Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORKNING AV TRÄ
301
sättas ned i marken, såsom grind- och
staketstolpar. För att använda den
industriellt har man konstruerat diverse
apparater. Vi återgiva här en sådan
bestående av en härd i form av en cylinder
nästan fylld med brinnande kol.
Underifrån kommer en kraftig luftström frän
en bläster. Det slår ut en stor låga
genom det Övre röret; när kolet upphört
att frigöra brännbara gaser och det blott
finns kvar koks i ugnen riktas en tunn
vattenstråle mot koksen; vattnet
sönderdelas av den glödande koksen och bildar
koloxid som slår fram som en het och
bred låga liksom ur en bläster. Tack
vare lågans storlek kan man hastigt
förkola stora ytor. Bitarna som skola
behandlas placeras på rullar och inställas
på lämplig höjd framför lågan. Även
, ugnens höjd kan regleras.
Metoden med luftförtunning med
åtföljande injektion och kompression i en
sluten cylinder är av större intresse. Det
är denna metod som användes för
behandling av järnvägssyllar och
telegrafstolpar. Den kräver visserligen ett
dyrbart material (fig. sid. 300).
En stor cylinder med 1.5 meters
diameter och tolv meters längd innesluter
träet som skall behandlas; i ena ändan
slutes den av en lucka, som vrider sig
kring ett gångjärn och genom vilken man
inför träet. I andra änden är den sluten.
Efter beskickningen sluter man den och
släpper in en ångstfåle, som driver ut
luften, upphettar träet och spänner ut
vävnaderna. Därpå åstadkommer man
luft förtunning, antingen genom att
in-spruta kallt vatten eller genom att sätta
cylindern i förbindelse med en
kondensor. Efter femton minuters förtunning
släpper man in en lösning av
kopparsulfat i cylindern. Under påverkan av
atmosfärstrycket och det hydrauliska
trycket fyller den på ett ögonblick
cylindern och tränger in i träets finaste porer,
så mycket bättre ju starkare
förtunningen varit.
Man kan på detta sätt behandla 1.600
syllar eller 600 stolpar pr. dag. Alla
träslag kunna användas, men i ek och gran
kan man icke få in vätskan ända till
kärnan.
Skall träet användas till
vattenbyggnad är det fördelaktigt att ersätta
kopparsulfatet med kreosot, som skyddar
från förstöring genom musslor. I
detta fall får man icke upphetta träet
direkt i ånga, utan man får släppa in
denna genom ett spiralrör som följer
cylinderns inre yta. Förtunningen sker med
pump, och man injekterar kreosoten
under ett tryck av 10—11 kilo. Det åtgår
300 kilo per kubikmeter trä.
Man förstår lätt betydelsen av att
kunna använda träet kort efter
fällningen och bevara det oförändrat lång tid
framåt. De här beskrivna metoderna
giva mer eller mindre goda resultat, ty
problemet är invecklat. Metoden måste
vara billig och enkel i utförandet. Den
bör kunna användas icke blott i
fabrikerna utan på fällningsplatsen. Den bör
giva likformigt resultat genom hela
massan och kunna användas såväl på
nyfäll-da träd fulla av säv som på sådana som
legat någon tid. Träet får för övrigt
icke förändras till sin kvalitet och icke
heller bliva hygroskopiskt efter
behandlingen. Vid torkning i ugn utgör saven
så till vida en olägenhet att träet åter
hastigt suger till sig fuktighet, då det
kommer ut i luften; man bör därför
driva ut saven i förväg genom tryckånga
som vid låg temperatur införes i
cylindern. Mien genom en sådan behandling
förändras träets motståndskraft och
seghet; genom den fuktiga värmen börjar
cellulosan förvandlas till dextrin och
glykos. Denna olägenhet undvikes genom
seniliseringen med elektricitet som vi
skola tala om i ett kommande nummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
