Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN.
23
lydde den triumferande inskription *), hvilken i latinska verser
tecknad & kyrkans pelare skulle fftr kommande generationer tälja
om detta storverks lyckliga fullbordan. Enligt medeltida sed
funnos i kyrkan särskilda prebenden, hvilka inrättade af mäktige
män till vissa helgons ära hade sina egna präster och underhöllos
med räntorna af donerade jordagods. Sålunda var där ett altare
helgadt åt Johannes döparen, den helige Erasmus och Sancta
Anna, ett annat åt alla heliga änglar, Johannes evangelisten och
jungfru Katarina, ett tredje åt alla helgon, apostlarna Petrus och
Paulus äfvensom Maria Magdalena, ett fjärde åt S:t Erik och
S:t Henrik o. s. v.2) Vid de talrika vigilier och mässor, som
förrättades vid dessa altaren, utvecklades väl, i
öfverensstämmelse med den medeltida katolicismens bruk, en icke ringa prakt.
’) Inskriptionen lydde, enl. uppgift i Palmsköldska samlingen på
universitetsbiblioteket i Uppsala, i sin helhet sålunda:
Wiburgensc templuin. Hi versus extant seripti in columnis templi Wiburgensis.
Gentes scitote propinqvæ sive rcmotæ
Quod testudo natu fnit huic templone loeata
Anno milleno C’D sub nonaqvegeno
Quarto stnietura liumeri q vi certificantur
Quo castellanus miles Nicolaus Erichson
Tempore plebanus Dnus Dothleus eodorn.
MCI) inonstrant annos Dni simul XV
IIII quatuor ac hujus templi porfectio scitur.
Anno milleno cccc bis duo nonaqvegcno
Sub qvarto Christi testudo loco datur isti.
’) De tre förstnämnda prebendena omnämnas i påfvebrefvet •/, 1449 (Karlssons
afskrifter), det fjärde u/t 1448 såsom då nyligen inrättadt (A. H. Ill, 641. Dessutom
hade Törd Bonde ’/, 1415 stiftat ett prebende till „Guds, vftr frus, St. Johannis och
St. Katarinas ära, hvilket dock torde vara detsamma, som det andra i ordningen af
de ofvannämnda prebendena (A. H. Il, 34). Prelnudet kallades 15/, 1422 St.
Johannis och Mariæ Magdalena- (A. H. II, 45). Af gods, som donerats dessa prebenden
må nämnas: Ravalsö i Ingo och Mukakulla i Kyrkslätt ’/7 1415 af Törd Bonde till
det af honom då stiftade nyssnämnda prebendet; Degernäs i Pojo "/, 1422 af Tords
arfvingar till St. Johannis- och Maria Magdalenaprel>endet; Naistenkaivo (Papula)
hemman *’/« Karl Knutsson till St. Eriks o. St Henriks prebenda, för den
händelse dominikanerklostret, som egentligen fick godset, skulle upphöra. (Se
nyssnämnda bref i A. H.). Dessutom finnes från början af 15< x>-talet en förteckning öfver
..Marise Magdalena» prebendegods, som salige Her Sten Sture under Spettalen i
Wij-borg giffuit haffwer". De voro 27 i Viborgs socken, 1 i Jääskis, 7 i Äyräpää, 1 i
Ve-derlax, 3 i Veckelax, 9 i Pvttis, summa 48 hemman. Enligt samma förteckning hade
St. Annaprebende i Viborg 4 gods i Viborgs socken, 1 i Jääskis, 4 i Borgå socken
summa 9; äfvensom Katarinaprebendet 12 gods i Viborgs socken, 5 i Ingå, 6 i
Kyrkslätt, samma ’il gods. Magdalenaprebendet hade slutligen ock några ängar i
Viborgs socken. (Statsarkivets afskrifter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
