- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
101

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLOSTRENS BLOMSTRING, VERKSAMHET OCH POPULARITET. 101

bland de Viborgska minoriternes vedersakare, mot hvilkas
oförrätter påfven 1403 måste skydda dem genom utnämnande af
särskilda ^konservatorer", också befunno sig deras grannar vid
den södra muren. *) Lika litet som om klostrens
inbördesför-hållanden känner man om deras verksamhet öfver hufvud.
Måhända hafva de stränge dominikanerne äfven i Viborg stundom
fungerat såsom handtlangare åt inkvisitionen och uppträdt till
bekämpande af irrläror och utrotandet af hedendomens
vidskepelser — om man ock, i saknad af hvarje annat vittnesbörd, ej
år berättigad att sluta till deras verksamhet i denna riktning
ensamt på grund af det i en igenmurad ihålighet i klostermuren
år 1828 funna människoskelettet.

Oaktadt klostren, såsom af det ofvansagda framgått, stodo
utom såväl den borgerliga som kyrkliga organisationen och
stundom kunde trotsa både herrar och prelater, voro de emellertid på
sin tid utan tvifvel rätt populära inrättningar, som med vördnad
betraktades af hög och låg. Munkarne, dessa barfota asketer,
framstodo genom sin renlifves vandel och sina andaktsöfningar
för mången såsom sanna idealer af själfuppoffring och hängifvet
arbete i det godas tjänst. Genom detta sitt arbete samlade de
— så hette det — åt sina kloster en skatt af goda gärningar
tillräckligt stor för att försäkra äfven utomstående, som blifvit
delaktiga af densamma, om deras själars frälsning. Denna tro
bragte många att såsom yttre medlemmar ingå i de heliga
brödraskapen. Sålunda lät t. ex. Erik Turessons gemål, Gunilla Bese,
1502 upptaga sig i dominikanerklostrets gemenskap — utan att
därför ingå i själfva orden — och förklarades delaktig af klostrets
alla goda verk och af dess förböner efter hennes död. 2) Hade
vi i behåll de viborgska klostrens diarier, skulle de helt säkert
veta förtälja ett och annat om munkarnes verksamhet bland det
fattiga stadsfolket; huru de voro de nödställdes och de sjukes
rådgifvare, deras andliga och kroppsliga läkare. Ja — t. o. m.
illgärningsmännen sågo i dem sina vänner. Ty i likhet med
kyrkan egde klostren en asylrätt, som af ingen fick kränkas.
En brottsling, som eftersatt af lagens väktare hunnit öfver tröskeln

’) Karlssons afskrifter. Påfven Bonifacius IX utnämner *74 1403 biskopen i
Åbo, domprosten i Upsala och dekanen i Reval till konservatorer och domare för
minoriterklostret i Viborg, med uppdrag att ingripa och skydda bröderna därstädes
emot alla som förorätta dem.
’) A. H. V, 114.

Klostrens
popularitet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free