Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pantsarlaks och siikaniemi.
147
skilda, mot villkor att där skulle byggas stenhus. S& t. ex.
bekom Anders Nilsson 1579 under sådant förbehåll en tomt »liggande
på östra sidan hart nära Viborgs slott". Ett och annat
stenhus synes ock under denna tid hafva blifvit uppfördt. Sålunda lät
borgmästaren Henrik Bjure uppmura åt sig ett nytt stenhus.
Slottssekreteraren Per Hemmingson uppförde likaledes 1611 i
hörnet af Vattuports- och Nedra Vallgatan ett stenhus, hvilket
ännu finnes kvar. I sitt bref af 19/12 1614 konstaterar Karl
IX med tillfredsställelse att några begynt bygga stenhus.
Sålunda skedde småningom under denna period en
förändring till det bättre, om ock resultatet i alla händelser måste
betecknas såsom ganska klent. Ju mera utrymmet i den gamla
staden togs i anspråk för gator eller nya stenhus, ju mera man
efter hvarje eldsvåda försökte förhindra tomternas regellösa
belamrande med byggnader, dess mer sågo sig invånarne tvungna att
söka sig boningsplatser utom stadens murar. En del af det
fattigare borgerskapet började redan tidigt draga sig dels till
Pantsarlaks, dels till Siikaniemi.
Utanför muren i sydost funnos i början på 1500-talet, i
de trakter där nu tyska och ryska kyrkorna, hofrättshuset och
paradplanen befinna sig, en mängd borgarna tillhöriga kål- och
kryddgårdar. Enligt 1545 års ordinans skulle gärdena omkring
dessa odlingar ej få vara högre fin tre alnar, på det att man ifrån
muren kunde se öfver dem in i kålgårdarna „så att där icke
kunde stå någon förrädare i mörkret och stjäla sig in genom
porten". Men på den högländtare marken, där lyceet nu står,
funnos redan då några stugor emellan muren och kapellet, d.
v. s. hospitalskyrkan, hvilka ansågos vara muren till hinder och
därför skulle flyttas längre bort mot Pantsarlaks. Där uppstod
småningom en liten förstad, hvars invånare idkade borgerliga
näringar, utan att vilja deltaga i stadsboarnas onera.
På Siikaniemimalmen nedsatte sig likaledes redan tidigt
en mängd folk, isynnerhet från slottet. Denna förstad tillväxte
raskt och redan 1571 talas om nya kyrkogården bakom slottet,
hvaraf vill synas som om den då redan t. o. m. haft egen kyrka.
Åtminstone fanns en sådau tio år senare, då Siikaniemi fick egen
pastor, bildande jämte slottet en församling för sig. 1597
räknades där 12, 1609 26 och 1617 40 borgare, förutom don lösa
befolkningen som var vida talrikare. Förstaden kallades ock
stundom „Norrmalm" l).
’) T. ex. 1582. F. S. A. 5499; 37 v.
Pantsarlaks.
Siikaniemi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
