- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
153

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

karjaport8tornet. hornverket.

153

lagd i mindre omfattning. På tornet arbetades under de tre
följande åren med en arbetskraft af i medeltal 2,200 dagsverken
om året, och rundeln var fulländad den trettonde söndagen efter
trinitatis år 1650. Den nya rundeln, för hvilken det gamla
Karjaportstornet, som reste sig öfver själfva stadsporten, alldeles
trädde i skuggan, fick nu öfvertaga det senares namn, i det den
kallades „Karjaportsrundeln", men senare blott „Karjaportstornet".
öfver porten till tornet insattes en stentafla, i hvilken stod
inhugget årtalet 1542, då konungen låtit utgå påbud om
landshjälpen Viborgs stadsmur till befästning. Sedan närgränsande
fästningsmurar blifvit jämnade med jorden och fått lämna plats
för stadens nuvarande salutorg, står tornet ännu kvar på torget,
i sin moderna omgifning vittnande om Vasatidens sträfvanden och
afsikter 1).

Redan Gustaf Vasa synes under de sista åren af sin
regering frångått sin tidigare åsikt, att staden blott skulle
befästas inom dess dåvarande omfång och börjat omfatta tanken
på själfva stadsområdets förstorande och de utom murarna
befintliga bosättningarnas skyddande medels nödiga försvarsverk.
1559 skref han till borgerskapet, att det vore bäst om det berg,
som ligger strax invid, skulle blifva intaget till staden, för att
densamma därifrån bättre kunde försvaras 2). Huruvida denna
plan, som utan tvifvel afsåg den högländta trakten bakom
nuvarande hofrättshuset, gaf anledning till några vidare åtgärder
känna vi emellertid icke. Dock byggdes år 1560 en „ny mur
i grafven vid Munkeporten", ett arbete, som troligen afsåg
befästningsverkens utsträckande i riktning mot Pantsarlaks. 1558
och 1559 lät konungen slutligen uppföra en skans på
Slottsholmen till Ladugårdens och Siikaniemi förstads skydd.

Dessa planer på stadens utvidgande, som under Gustaf
Vasa ännu framträdde sväfvande, sattes af Erik XIV i system.
Befästningsverken skulle utvidgas medels uppförande af nya
vallar åt ryska sidan, så att inom desamma kunde inrymmas en
hel ny stadsdel. I enlighet med den tidens italienska befästningskonst
skulle det bli ett s. k. hornverk, en ifrån den gamla stadsmurens
ändpunkter vid Karjaporten och Munkeporten mot sydost
utskjutande väldig fyrkant med fasta postejer eller „horn" i de bägge

*) Om runda tornets byggnad se F. S. A. 238.
’) A. H. IX, 103.

•) F. S. A. 5195; 4 v., 5, 14 och 5196; 9.

Planer på
fästningsverkens utvidgande.

■Horn verket’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free