- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
293

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADENS STYRELSE. KOLLEGIERNA. 293

det af rättsskipningen och förvaltningens olika grenar fördelade
sig på särskilda „kollegieru. Främst bland dessa var
justitiekolle-giet under ledning af justitieborgmästaren, som innehade främsta
platsen i rådet och stundom under titel „burggrefveö eller
„öfver-borgmästare" ansågs såsom stadsstyrelsens högsta chef. Sådana
voro Kaspar Thile 1630—1647 »), Johan Plantin 1648—1663,
Henrik Menschever 1664—1678, Johan Lifman 1678—1681,
Hans Schmidt 1678 och 1681—1688, Peter Fremling 1688—
1709 äfvensom Peter Thesleff 1710. De öfriga kollegierna
voro: handels- och politie-, kassa-, byggnads- och
ämbetskolle-gierna, hvilka — såsom namnen angifva — omhänderhade
vården om stadens handel och politi, finanser, byggnader och
handt-verksskrån. De bestodo af hvar sin borgmästare såsom
ordförande — i denna egenskap kallad än kassadirektor, än handels-

Borgmäs tåren och burggrefven Kaspar Thiles namnteckning (1642).

direktor, än ämbetsborgmästare o. s. v. — samt någon eller
några rådmän såsom bisittare.

När sedan mot periodens slut borgmästarnas antal
inskränktes till tre och omsider till två och äfven rådmännens antal
minskades, blef en omställning af den kollegiala arbetsordningen
nödvändig. Den 21/8 1687 fastställdes en ny ämbetsfördelning
för Viborgs stads magistrat, enligt hvilken justitieborgmästaren
också skulle förestå politien, medan den andra borgmästaren,
han-delsborgmäståren, därjämte skulle vårda sig om finanserna,
byggnadsväsendet och manufakturerna 2). Hvardera borgmästaren skulle

’) Han kallas 1643 »burggref» och 1645 öfverborgmästare. RoseneröeU
anhåller 1653 att hans borgmästarfullmakt måtte förnyas eller ock att, han skulle
med burggrefveämbetet beneficeras.

*) Justitieborgmästaren hade att vaka öfver l:o att. lag och rätt i rätt tid och
timma skipades, att betjänte väl skötte om akterna, att domböckerna skrefvo» och
insändes till hofrätten, att domarna blefvo exekverade och fångarna noga bevarades,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free